Gå till innehållet
Gå till startsidan

Din tidning om kvalificerat socialt arbete och psykoterapi

Tidskrift för kvalificerat socialt arbete och psykoterapi.

Sök

Experten: ”Prata om att det inte är deras fel”

Hälso- och sjukvårdskuratorn Anna Nelly har jobbat med hedersförtryck i olika yrkesroller under 15 år. Utforskande frågor, jagstärkande arbete och säkerhetstänk är viktigt i arbetet med utsatta personer, säger hon.

”Jag lever mitt liv som i ett fängelse utan galler.” Så beskriver en av Anna Nellys tidigare patienter hur det är att leva under hedersrelaterat våld och förtryck.

Den här artikeln är låst

Klicka på Prenumerera för att läsa mer om våra erbjudanden.

– De är oerhört utsatta och många mår väldigt dåligt, säger Anna Nelly.

Våldet är ofta normaliserat och vissa patienter vet inte om att de är utsatta för hedersförtryck. En del flickor lever dubbelliv där de har klädombyte i väskan och pojkvän, samtidigt som de försöker följa ­hedersnormerna inför familjen.

Patienterna kommer till Anna ­Nelly för bland annat ångest och depression. Hon utgår från det patienten söker hjälp för, men är uppmärksam på tecken på begränsningar och kontroll. Finns sådana tecken börjar hon kartlägga patientens vardag.

Först med öppna frågor om vad personen tillåts göra. Sedan mer specifika, som om en flicka får ha pojkvän. Därefter går hon över till mer hypotetiska frågor, vad skulle hända om personen kom hem och berättade att hen har en pojkvän, är homosexuell eller går till en kurator?

De gör också en säkerhetsplanering. Samtalen behöver ske på patientens villkor. När, hur och var kan hen träffas?

– De är ofta väldigt kontrollerade, inte sällan med GPS. Jag hjälper även patienterna med en berättelse med vad de kan säga om någon har sett att de har varit här.

Det gäller att vara försiktig med journalföringen, eftersom föräldrarna kan pressa den unga att få läsa den. Det går vanligtvis inte att skicka sms-kallelser eller brev, ibland bestämmer de tid och plats muntligt. De gör också upp krisplaner, som vad Anna Nelly ska göra om personen inte dyker upp.

– Ofta samarbetar jag med andra aktörer, om patienten till exempel får gå till astmamottagningen kan vi träffas där.

Fler artiklar i serien Tema Heder

>> Att möta unga i hedersförtryck kräver särskild kunskap

>> Filippa Ristorp vågade se hedersförtrycket

Anna Nelly säger att många som lever under hedersrelaterat våld och förtryck mår väldigt dåligt. Foto: Privat

Hur en person hanterar sin utsatthet avgör vilket stöd de behöver. När våldet är normaliserat kan det vara viktigt med information om rättigheter och att de är utsatta för brottsliga handlingar. Att få mer kunskap om hedersförtryck minskar känslan av skuld.

– Skulden är så tung på dem. De vet att de åsamkar familjen stor skada om de går sin egen väg. Det är viktigt att prata om att det inte är deras fel utan det är hedersnormerna som bär skulden.

Stödet handlar också mycket om att hjälpa patienterna i deras självständighetsprocess. De behöver bland annat utforska sina egna värderingar och hur de vill leva sitt liv.

– Det brukar också betyda mycket att veta att jag finns kvar som stöd oavsett vad som händer, säger Anna Nelly.

LÄS MER >> Att möta unga i hedersförtryck kräver särskild kunskap

LÄS MER >> Filippa Ristorp vågade se hedersförtrycket

LÄS MER >> Panelen: Så kan samhället hjälpa mot hedersförtryck

LÄS MER >> Arbetet mot hedersvåld ska stärkas

Relaterat

Mera att läsa

Porträttbild på diakonen Sten Streiffert.

”Fängelset förändrade mitt liv”

Mötet

Han är dömd för förberedelse till mord. I dag hjälper diakonen Sten Streiffert andra som hamnat på samhällets skuggsida.