Arbetet mot heders­våld ska stärkas

2019 gjorde Länsstyrelsen Östergötland en enkätundersökning om bortförda personer i en hederkontext och barn som uppges vara gifta. Två enkäter, en till socialtjänsten och en till skolan, skickades till landets 290 kommuner. 192 svarade på socialtjänstenkäten och resultatet visar att 42 kommuner hade kännedom om totalt 199 bort­förda personer under 2019, varav 86 procent var barn. 27 kommuner hade kännedom om barn som uppges vara gifta. Det rörde sig om sammanlagt 36 barn.

En av fem kommuner svarar att de har rutiner för att hantera ärenden kring bortförda barn och vuxna. Knappt var tredje kommun har rutiner för socialtjänstens samverkan med skolan för att förebygga bortföranden.

För att stärka arbetet mot det hedersrelaterade våldet och förtrycket har regeringen den senaste tiden beslutat om flera åtgärder. Det handlar till exempel om kunskapshöjande insatser och stöd till familjer, främst riktat till aktörer som verkar nära familjerna, och om skärpt lagstiftning.

Stämpling till äkten­skapstvång är kriminaliserat och sedan den 1 januari 2019 erkänns inte äktenskap som ingåtts utomlands ifall någon av de inblandade var under 18 år när giftermålet skedde.

Den 1 juli 2020 kom ytterligare en lagändring. Då infördes lagen om utreseförbud, vilket innebär att när det finns en påtaglig risk för att ett barn ska föras utomlands för att giftas bort eller könsstympas kan myndigheterna utfärda utreseförbud. Fram till augusti 2021 hade lagen, enligt en genomgång av SVT, använts 28 gånger. Enligt forskaren Devin Rexvid har två tredjedelar av ansökningarna fått bifall.

En lagstiftning som funnits betydligt längre är förbudet mot könsstympning. Lagen trädde i kraft 1982 och har hittills lett till tre fällande domar. Anmälningarna har däremot varit betydligt fler. Bara under 2021 inkom 59 anmälningar om misstänkt könsstympning enligt en kartläggning av Brå.

2015 gjorde Socialstyrelsen en kartläggning som visar att runt 38 000 kvinnor i Sverige ha varit utsatta för någon typ av könsstypmning. Ungefär 7 000 av dem var flickor under 18 år, men det fanns vid tiden för rapporten inga kända fall av könsstypning utförd i Sverige.

Nästa steg i regeringens satsning är att göra hedersförtryck till ett särskilt brott. Det ska bli straff­bart att begå vissa brotts­liga gärningar mot en person, om var och en av gärningarna utgjort led i en upprepad kränk­ning av personens integritet och om ett syfte med gärningarna varit att bevara eller åter­upprätta en persons, familjs, släkts eller annan liknande grupps heder.

Straffet föreslås vara fängelse i lägst ett och högst sex år och lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juni 2022.

Källor: Nationell kartläggning. Bortförda personer i en hederskontext samt barn som uppges vara gifta – under 2019 (Länsstyrelsen Östergötland 2020), och Flickor och kvinnor i Sverige som kan ha varit utsatta för könsstympning, Socialstyrelsen 2015

FAKTA: TRAPPMODELL TYDLIGGÖR UTSATTHET

Forskaren Devin Rexvid och hans kollegor har utvecklat en trappmodell för att förstå det hedersrelaterade våldet. De gjorde också en kartläggning av elever i årskurs nio i Stockholms stad. Ungefär 30 procent
av eleverna svarade på enkäten våren 2008.

Steg 1: Oskuldsnormer
23 procent av flickorna hade krav på sig att vänta med sex till efter giftermålet. De fick inte heller ha pojkvän.

Steg 2: Sexuell kontroll

16 procent av flickorna fick, förutom begränsningarna i steg 1, inte heller ha killkompisar eller välja sin ­framtida partner. 13 procent av ­pojkarna uppger att de lever med en eller två av de fyra begränsningarna i steg ett och två. 6 procent uppger att de lever med tre av fyra hedersnormer.

Steg 3: Villkorat deltagande i samhället

11 procent av flickorna och 4 procent av pojkarna fick dessutom inte delta i alla obligatoriska skolmoment, som sim­undervisning och sex- och samlevnadsundervisning, eller följa med på utflykter med övernattning. De fick inte heller ha någon egen fritid.

Steg 4: Kränkande behandling, hot och våld

7 procent av flickorna och 3 procent av pojkarna var även utsatta för kränkande behandling, hot och våld.

Källa: Hedersrelaterat förtryck och våld i Stockholms stad, Stockholms universitet, 2009.

HIT KAN DU VÄNDA DIG

• Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck, stödtelefon för yrkesverksamma: 010 223 57 60.
• Origo Resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld, telefon för yrkesverksamma i Stockholms län: 08 508 251 20.
• Riksorganisationen Glöm aldrig Pela och Fadime, stödtelefon: 070 000 93 28.
• På kompetensteamets hemsida Hedersförtryck.se finns kontaktuppgifter till resursteam och centrum runtom i landet.

LÄS MER >> Att möta unga i hedersförtryck kräver särskild kunskap

LÄS MER >> Filippa Ristorp vågade se hedersförtrycket

LÄS MER >> Experten: Prata om att det inte är deras fel

LÄS MER >> Panelen: Så kan samhället hjälpa mot hedersförtryck