Snabba lån kan straffas dubbelt
Hur ska sms-lån och kreditskulder bedömas för den som söker ekonomiskt bistånd? ”Det är inte klart vad som gäller, här finns en gråzon”, säger Julia Callegari, forskare i socialt arbete.
På en fråga till landets 15 största kommuner om huruvida kreditskulder räknas som inkomst i bedömningen av ekonomiskt bistånd, svarar de flesta nej. Samtidigt skriver flera att om en klient överträder sin kredit på ett kreditkort och inte betalar tillbaka det under samma månad, räknas det som ett kortfristigt lån och därmed som en inkomst.
Det kan leda till avdrag på nästa månads ekonomiska bistånd, eller i värsta fall avslag.
Rimligt?
Ja ibland, enligt Julia Callegari, biträdande lektor i socialt arbete vid Mälardalens universitet. Om någon får in extra pengar att leva för så har personen ökat sin disponibla inkomst.
Men det finns problem.
– Det är inte helt klart vad som gäller, här finns en gråzon. Det finns risk att det utvecklas olika praxis i olika kommuner, säger hon.
– I min forskning har jag tagit del av berättelser från skuldsatta personer. Det förekommer beskrivningar av att man har fått avslag eller reducerat ekonomiskt bistånd för att man har lånat pengar, exempelvis i väntan på beslut om bistånd eller andra ersättningar.
Utöver att ha en skuld som måste betalas tillbaka, får personen alltså dessutom mindre pengar i ekonomiskt bistånd än vad den skulle ha fått utan skulden. En dubbel ekonomisk börda.
– En individ som redan lever med små ekonomiska marginaler straffas dubbelt. Risken finns att den utvecklar en skuldproblematik och tar nya lån för att betala av gamla.
En individ med skulder får då inte hjälp från det yttersta skyddsnätet för att klara sin ekonomi och den ekonomiska utsattheten riskerar att fördjupas, konstaterar Julia Callegari.
– Om man nekas ekonomiskt bistånd, vad finns det för alternativ kvar då?
Skuldbördan har ökat
Antalet skuldsatta hos Kronofogden har ökat under senare år och storleken på skulderna har ökat ännu mer. Mellan 2019 och 2025 nästan dubblades den totala skuldbördan hos Kronofogden. Samtidigt söker allt fler om skuldsanering.
– Vi lever i ett samhälle där kreditskulder har exploderat med sms-lån och andra snabblån. Det ekonomiska biståndet måste hänga med i den utvecklingen.
Frågan behöver ses över både på nationell och lokal nivå, tycker Julia Callegari. Som enskild handläggare av försörjningsstöd är det viktigt att inte per automatik anta att personen har kunnat förfoga över lånade pengar.
– Det fungerar säkerligen bra i jättemånga kommuner redan i dag, men utifrån mitt perspektiv finns det kommuner där det påverkar bedömningen, säger Julia Callegari.
Kan det vara ett sätt för kommuner att spara pengar?
– Det skulle kunna vara ett sätt att sänka kostnaderna för försörjningsstödet, men jag hoppas att det inte är så.
Finns det då något samband mellan de hårdare krav som har drivits igenom för olika typer av ekonomiskt stöd i samhället och den växande skuldsättningen? Den frågan finns ännu inget svar på, berättar Julia Callegari, men hon jobbar med ett forskningsprojekt med just den hypotesen.
– Jag ska undersöka om låntagande blivit ett sätt att få ihop sin ekonomi för personer med små marginaler när offentliga skyddsnät som ekonomiskt bistånd urholkats och gjorts mer restriktiva.
Förklaringen till urholkningen är dels skärpta krav på biståndsmottagare och dels det faktum att bidragen inte hänger med inflationen.
– Det är troligen inte en slump att skuldsättning bland utsatta grupper har ökat kraftigt de senaste 30, 40 åren, i takt med att regelverket för bland annat ekonomiskt bistånd har blivit mer restriktivt.
Nya lagar för att minska överskuldsättning
I Sverige har kreditlånemarknaden varit relativt oreglerad. Men förra året införde Tidöregeringen en ny lag som säger att endast banker och kreditmarknadsbolag kan erbjuda krediter och lån. Det har lett till att många av de snabblåneinstitut som fanns tidigare har försvunnit. Syftet med den nya lagen är att skydda konsumenter från överskuldsättning. I november införs en ny konsumentkreditlag, också den med syfte att stärka konsumentskyddet.
Men det behövs ytterligare reglering, enligt Julia Callegari.
– Vissa aktörer riktar in sig på personer med skulder eller låg återbetalningsförmåga, och erbjuder snabba och enkla lån som kostar mycket att betala tillbaka. Det krävs nya sätt att tänka kring marknadsföring och fler sätt att mota den här typen av aktörer.
