Gå till innehållet
Gå till startsidan

Ges ut av Akademikerförbundet SSR

Tidskrift för kvalificerat socialt arbete och psykoterapi.

Sök

Panelen: Så minskar vi risken för sammanbrott

Tre chefer om hur de arbetar i sina verksamheter för att minska risken för sammanbrott i placeringar.

Den här artikeln är låst

Klicka på Prenumerera för att läsa mer om våra erbjudanden.

Mika Fischer, verksamhetschef på Viljan, hvb- och stödboende

– Utifrån vårt perspektiv så är barnet en huvudaktör i matchningsprocessen och är högst delaktig i de flesta delar. Kommer barnet från en pressad livssituation och ska knyta an till personalen inför en längre placering så ar vi exempelvis olika aktiviteter med barn och vårdnadshavare för att de ska lära känna vardera innan placeringen genomförs.

Involverar socialtjänsten barnet i samma utsträckning?

– Min erfarenhet är absolut att det är så. Sen kan det vara att lagstiftningen kring LVU begränsar.

Porträtt av Mika Fischer med långt mörkt hår framför en mönstrad tapet

Mika Fischer.

Kan tidspress vara en faktor som påverkar?

– Vi tillåter egentligen inte att det ska gå för fort. Akuta förfrågningar kommer i undantagsfall men vi väljer ibland att inte gå in i dessa eftersom det är mycket som måste inhämtas och klaffa.

– Vi har en process som inte tillåter slarv och matchningsprocessen är väldigt strukturerad. Studiebesök är till exempel viktiga för oss, och att barnet och vårdnadshavare är med på tåget.

Är någon del i matchningen extra utmanande?

– När ett barn ska placeras så finns det jättemycket känslor. Föräldrar kan uppleva det som ett misslyckande att det gått så här långt, så anhörig-perspektivet och föräldrasamtalen är utmanande. Inte för att föräldrarna inte förstår att det här behövs, för det gör de, men det är väldigt mycket att ta hand om som förälder i det här.

Gabriel Yakoub, vd för Startsteget, jour- och familjehemsvård

– Jag skulle tyvärr säga att barn involveras väldigt sent eller inte alls i matchningsprocessen. Och ibland när de involveras kan det bli ett märkligt fokus på att de inte vill bo på landsbygden eller liknande, i stället för frågor om barnets behov.

Varför involveras barnet så sällan?

– Jag tror det finns ett visst undvikande från socialtjänsten, det är jobbigt att ta de här samtalen. Det handlar också om tidspress, men det finns mycket mer att göra. Många barn förstår inte ens varför de blivit placerade och familjehem upplever ofta att informationen om barnet är begränsad, vilket ökar risken för sammanbrott.

Gabriel Yakoub i kavaj och vit skjorta framför en strukturerad vägg

Gabriel Yakoub.

Hur påverkar sammanbrott familjehemmen?

– De blir oroliga inför nästa förfrågan. En del familjer har till och med slutat för att de inte fick rätt information från socialtjänsten. De upplever ibland att de blir förda bakom ljuset och undrar om vi visste mer om barnet.

Hur kan man hantera bristen på boenden?

– Socialtjänsten ställer ibland höga krav på att det inte ska finnas andra barn i hushållet och helst en vuxen hemma på heltid. Jag kan förstå det utifrån deras bedömning men ibland får man försöka hitta de viktigaste faktorerna – vilka är ska-kraven i just den här placeringen – och försöka jobba utifrån det.

– Det kanske inte går att uppfylla alla socialtjänstens krav utan får hitta en acceptabel nivå för att det ska bli så bra som det kan bli.

Men ibland behöver det också gå fort?

– Ja, ofta finns det en tidspress och tillgången till familjehem som passar just det barnets behov kan vara väldigt begränsad. Det skapar en svår balansgång mellan snabbhet och kvalitet.

Petra Jonskog, chef för familjehemsenheten i Karlskrona kommun

– Utgår vi från en planerad placering eller en omplacering där vi har lite tid så inhämtas barnets önskemål, tankar och frågor. Det gör ofta en barnhandläggare eller utredare. Vi utreder också barnets nätverk för att se om vi där kan hitta en lösning, antingen här och nu eller långsiktigt.

Vad uttrycker barnen?

– Barnen har ofta önskemål och då försöker vi återkomma till barnet. Det kan vara att vill att familjen har djur eller äldre barn, vilket vi kan ha hittat. Samtidigt kanske andra faktorer skiljer sig från vad de önskat.

Petra Jonskog.

Hur ofta kan ni uppnå önskemålen?

– Vi försöker verkligen, för vi vet hur viktig matchningen är för att placeringen ska hålla. Det är absolut en brist på familjehem men när placeringen inte är så akut så tycker jag ofta att det går. För yngre barn finns det generellt fler boenden att välja på, vilket gör det enklare.

Vad beror det på när barn inte involveras i processen?

– Ibland kan det vara akuta placeringar. Där har vi egna kontrakterade jourhem som vi föredrar när vi inte vet så mycket om barnet. Då har vi tid att tillsammans med jourhemmet samla på oss information om barnets behov.

Är det annorlunda med hvb-placeringar?

– Fler och fler hvb erbjuder möten och studiebesök med ungdomen innan placering för att beskriva verksamheten och svara på frågor. Det gör att barnet involveras mer och det blir mer av en matchning.

– Ungdomen kan också komma med sina önskemål, även om de inte alltid kan uppfyllas. Ibland beror det på att önskemålen inte är lämpliga sett till ungdomens behov. Den kanske vill bo på ett visst boende för att en kompis bor där, fast det inte skulle vara gynnsamt.

Mera att läsa

Maria Båld i jacka står utomhus framför en himmel med träd på båda sidor.

Naturens plats i det sociala arbetet

Mötet

Maria Båld vill få fler socionomer att tänka och verka ekosocialt. ”Med fokus på välmående och glädje – skratt kanske!”