Två av tre kriminella kvar i HVB-hem och LSS-boenden
En granskning av Ivos jakt på välfärdsbrott tyder på att tillsynsmyndigheten missar många kriminella kopplingar. Enligt en rapport från Acta Publica tillåts två av tre kriminella jobba vidare med hvb och LSS-boenden. ”En ögonblicksbild”, enligt Ivo.
”En tillsyn som ofta ligger steget efter.” Så beskriver Acta Publica Ivos tillsyn av välfärdsbrott inom vård- och omsorgssektorn. Acta Publica har granskat aktörer som har haft tillstånd från Ivo att driva verksamhet enligt socialtjänstlagen och LSS.
Den här artikeln är låst
Klicka på Prenumerera för att läsa mer om våra erbjudanden.
Redan prenumerant?
I en rapport presenteras siffror över hur många med kriminella kopplingar som har varit verksamma inom sektorn och hur många som fortfarande är verksamma. Det visar sig att en rad personer som har verkat i bolag som har fått indraget tillstånd har kunnat fortsätta i branschen genom att hoppa över till ett annat bolag.
Acta Publica beskriver 87 personer, kallade riskföreträdare, som är tätt länkade till ekonomisk brottslighet, kriminella mc-miljön, våldsbejakande extremism eller kriminella nätverk. De 87 personerna har varit verksamma i totalt 99 olika verksamheter. Av dessa har endast 33 fått sitt tillstånd återkallat.
Tillsammans omsätter dessa verksamheter miljarder och sedan 2022 har flera av dem gjort aktieutdelningar som har gett ägarna totalt 260 miljoner kronor. En uppgift som enligt Acta Publica borde betraktas som en ”dånande varningssignal”.
Totalt varnas för att organiserad brottslighet i vård och omsorgssektorn kostar samhället mellan 15 och 20 miljarder skattekronor varje år.
Andreas Larsson är chef på Ivos relativt nyinrättade avdelning som ska få fart på arbetet med att stoppa välfärdsbrott, avdelningen för aktörskontroll. Innan avdelningen bildades den 1 april i år skedde tillsynen utspritt på olika avdelningar inom Ivo.
Att företrädare för bolag som får indraget tillstånd flyttar till andra bolag och fortsätter sin verksamhet där är ett återkommande problem, medger Andreas Larsson.
– Det som beskrivs är i allra högsta grad ett problem. Det händer och det är i viss utsträckning svårt för oss att komma åt. Vi försöker komma åt det genom att följa riskindividerna oavsett var de befinner sig i branschen, berättar han.
Andreas Larsson, chef för avdelningen för aktörskontroll på Ivo.
Att bara 33 verksamheter av de 99 som Acta Publica beskriver har fått indraget tillstånd stämmer, enligt Andreas Larsson.
– Men vilka andra utredningar som pågår kring de här individerna är inget jag vill kommentera. Det får vi återkomma till.
Han delar inte Acta Publicas bild av att Ivo bedriver en tillsyn som ”ofta ligger steget efter”.
– Det är en ögonblicksbild som beskrivs, i dag kan det se annorlunda ut.
Men visst, det är svårt för myndigheterna att hitta alla kriminella kopplingar.
– De här aktörerna förhåller sig inte till lagstiftning. De rör sig snabbt och är duktiga på att hitta nya luckor och nya glapp. Men jag vill säga att Ivo har tagit stora steg det senaste dryga året. Vi har bra förmåga i dag och i slutändan är det en tidsfråga innan vi kommer att ringa in de här.
Men i rapporten konstateras också att de oseriösa aktörerna utgör en minoritet i branschen. Den stora majoriteten av verksamheter i vård- och omsorgssektorn bedrivs av personer utan några kopplingar till kriminalitet.
Samtidigt riktas kritik från annat håll mot Ivo för att återkalla tillstånd för exempelvis hvb-verksamheter som inte har kopplingar till kriminella nätverk. De kan tvingas stänga på grund av brister i registerkontroller. Kritikerna menar att välfungerande verksamheter tvingas stänga på grund av missar i formaliteter.
Detta stämmer inte, enligt Andreas Larsson.
– De beslut vi fattar om att återkalla tillstånd bygger på gedigna och välgrundade utredningar. Det är inget vi gör lättvindigt.
Registerkontroller, förklarar han, finns för brukarnas och barnens trygghet och säkerhet.
– Det handlar om vilka man anställer, om de har ett brottsligt förflutet. De kontrollerna är ingen administrativ åtgärd.
Från politikens håll har det varit tydligt att oseriösa hvb måste stängas. Har pressen blivit så stor att Ivo har dragit in tillstånd från seriösa aktörer samtidigt som de missar de riktigt fula fiskarna?
Nej, det är en bild som inte stämmer alls, enligt Andreas Larsson.
– Det finns ingen substans över huvud taget i att vi skulle agera mot seriösa hvb för att visa resultat. Det stämmer inte.
– Jag kan konstatera att våra beslut nästan uteslutande har hållit i högre instans när de har prövats. De beslut vi fattar, fattar vi på goda grunder.
Myndigheten har inte känt av någon press från politikerna, försäkrar Andreas Larsson.
– Vi har haft ett regeringsuppdrag och haft ganska stort fokus på hvb-verksamheter. Av goda anledningar för det fanns starka kopplingar mellan olika hvb och det skjutvåld som finns, och framför allt fanns tidigare.
Har ni känt en press att leverera?
– Nej, det skulle jag inte vilja säga. Inte utöver det uppdrag som varje myndighet får av politiken. Dialogen med Regeringskansliet har varit väldigt bra genomgående och jag har inte uppfattat eller känt något annat.