En halv miljon i skuldfällan – skyddsnätet pekas ut
En halv miljon svenskar är överskuldsatta – den högsta siffran på över 20 år. Men bakom skuldberget döljer sig inte lyxkonsumtion, utan ett urholkat skyddsnät och en aggressiv kreditmarknad.
När Sveriges Stadsmissioner presenterar årets Fattigdomsrapport är det med fokus på överskuldsättningen i landet, eller mer specifikt; överskuldsättning som ett symtom på fattigdom. Det är en inte oviktig distinktion eftersom det sätter ljuset på ett strukturellt problem, snarare än på skenande lyxkonsumtion.
Enligt Fattigdomsrapporten uppgår antalet överskuldsatta i Sverige i dag till cirka 500 000 personer, det vill säga runt 5 procent av befolkningen. Med överskuldsatta menar man då personer som har aktiva skulder hos Kronofogden eller som befinner sig i en pågående skuldsanering. 2026 års siffror är de högsta på över 20 år, slår rapporten fast.
– Jag måste säga att jag blev förvånad över hur omfattande överskuldsättningen är i Sverige, att det är så många som lider av detta, säger Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner.
Vad beror det här på?
– Det går inte att bortse ifrån att socialförsäkringssystemet i Sverige har urholkats under en mycket lång period, under 40 års tid. Detta i kombination med en nästan världsunik avreglerad kreditmarknad.
Jonas Rydberg.
Socialförsäkringarna har tidigare kompenserat när människor råkat ut för omvälvande livshändelser, till exempel arbetslöshet, sjukdom eller skilsmässa, som i sin tur minskat inkomsten. Men sedan 90-talet har det blivit allt större maskor i det sociala skyddsnätet.
Rapporten hänvisar bland annat till Studieförbundet Näringsliv och samhälles rapport Grund- eller inkomsttrygghet? som kom förra året. En av slutsatserna där är att ersättningen från försäkringssystemet inte längre speglar tidigare lön. Det har urholkats sedan 90-talskrisen, bland annat genom att inkomsttaken inte räknats upp i takt med löneutvecklingen.
Sedan är det också det här med den svenska kreditmarknaden.
– Kreditgivningsföretagen är otroligt aggressiva i sin marknadsföring och vänder sig ofta till människor med låga löner och till nyligen blivna 18-åringar. En hög andel av dem som har skulder hos de här kreditgivningsföretagen en inkomst på under 15 000 kronor i månaden. Då undrar man ju om kreditgivarna överhuvudtaget har gjort en kreditprövning, säger Jonas Rydberg.
Ytterligare en faktor som påverkar överskuldsättningen är systemet kring skuldsanering, förklarar han.
– Det är väldigt svårt att få skuldsanering i Sverige i dag, och framför allt verkar det som att unga människor har svårt att få det. Då blir det ett ännu större problem, eftersom det är början i livet. Många unga som har fastnat med sms-lån och krediter får allt annat än en bra start.
– Det funkar ju också så att när man får en skuldsanering så betalar man räntorna först. Det är en väldigt märklig logik. Där vill vi se en ändring, först amorterar man av sin skuld och sedan tar man räntorna. Annars blir det ju en ränta på ränta-effekt.
Unga lyfts som en särskilt utsatt grupp i rapporten. Under 2025 hade 30 000 unga mellan 18 och 25 år fastställda skulder hos Kronofogden. Den sammanlagda skulden: 2,2 miljarder kronor. Det är dubbelt så mycket som för tio år sedan.
För att minska antalet överskuldsatta i samhället efterlyser Sveriges Stadsmissioner högre krav på kreditgivarna, till exempel att kreditavtal som tecknats utan lagstadgat krav om kreditprövning ska kunna ogiltigförklaras. Man lyfter också behovet av ett höjt grundavdrag för låginkomsttagare och ett höjt barnbidrag.
Förutom en mer välmående befolking finns det också ekonomiska incitament för ett förändringsarbete, förklarar Jonas Rydberg.
– Överskuldsättningen kostar enligt Riksrevisionen samhället upp emot 200 miljarder. Det är till följd av lägre produktion, sjukskrivningar, hälso- och sjukvårdskostnader, och högre suicidtal bland överskuldsatta. Min slutsats i det här blir detta: Sparar man in på ena hållet så dyker kostnaderna upp i andra änden.
