Unga skuldsatta beskriver ett mörker

Tillsammans med forskarkollegan Erik Eriksson, docent vid Socialhögskolan vid Lunds universitet, har Tobias Davidsson under två års tid följt 18 unga människor med överskuldsättning, det vill säga personer med skulder hos kronofogden som de upplevde som begränsande i sin vardag.

Forskarna har framför allt intresserat sig för de sociala konsekvenserna av att vara överskuldsatt: hur påverkas relationer, arbetsliv, möjligheten att få en bostad, studera och så vidare. De intresserade sig även för varför skuldsättningsproblemen hade uppstått. En sak som forskarna fann hos alla de intervjuade var någon typ av social problematik i botten.

– När vi träffade de här personerna vid första tillfället blev vi lite förbluffade över mörkret de beskrev. Från sin barndom, sin uppväxt, saker de hade varit med om innan hela den här skuldsättningssituatonen aktualiserades, säger Tobias Davidsson.

Den insikten utmanade den gängse uppfattningen om att skulder främst handlar om okunskap eller oansvarig konsumtion.

– Vi stärktes i vår uppfattning om att det här borde omtalas som ett socialt problem i klart högre utsträckning än vad som görs idag. Följden blir också att överskuldsättning bland unga är något som kräver sociala insatser, säger Tobias Davidsson.

Han poängterar samtidigt att det är i mötet mellan social problematik och en avreglerad kreditmarknad som överskuldsättning blir ett samhälleligt problem.

– Många beskrev att samma dag som de blev 18 år så fylldes deras mobiltelefoner med erbjudanden om lån från ganska aggressiva kreditgivare.

Att vara ung och överskuldsatt innebär att leva i ett slags ingenmansland där livet är satt på paus. Studien visar att det i princip är omöjligt att delta på ett normalt sätt i det sociala livet eftersom det kostar att gå på bio, gå på krogen, köpa träningskort, äta lunch ute, vara medlem i en förening eller skaffa bostad och familj. De unga beskrev hur skulderna skapade isolering, stress och ”en massiv känsla av hopplöshet”.

– Många hade väldigt svårt att föreställa sig en framtid som skuldfria, den låg långt bort eftersom unga vuxna i regel inte beviljas skuldsanering, säger Tobias Davidsson.

Samtidigt var de intervjuade i ett skede av livet då jämnåriga tog avgörande steg mot stabilitet och vuxenblivande, steg de själva inte kunde ta. Flera beskrev en känsla av hur tiden rann iväg från dem.

Tobias Davidsson tycker att det här är frågor som behöver adresseras tydligare.

– Vi behöver förstå att unga överskuldsatta är en grupp som borde vara föremål för klart fler sociala insatser och där tycker jag att socionomer är bäst lämpade för att kartlägga och se de här komplexa sambanden, säger Tobias Davidsson som själv är socionom i grunden.

Han pekar på socionomers förmåga att koordinera den typ av insatser som behövs. Flera av de intervjuade hade också haft kontakt med socialtjänsten.

– Men de diskuterade aldrig den här skuldfrågan, inte ens de som hade ekonomiskt bistånd.

När forskarna genomförde fokusgrupper med budget- och skuldrådgivare så berättade de om hur de varit ute i kommuner och pratat om sitt arbete och propsat på att socialtjänsten skulle fråga unga om skulder. Men socialtjänsten svarade att ”det är för känsligt, det vågar inte vi fråga om”.

– Samtidigt har de olika typer av formulär där de frågar om sexuellt våld. Jag tycker att vi är illa ute om vi inte frågar om ekonomin och inte heller vet vad vi ska göra med de svar vi får. Jag menar att dålig ekonomi är grunden i mycket social problematik, säger Tobias Davidsson.

En konkret åtgärd, som föreslås i studien, och som vissa kommuner redan infört, är att erbjuda gruppverksamheter riktade mot unga överskuldsatta. De får en chans att möta andra i samma situation och stöttas i svåra emotionella frågor.

– För många upplever sig helt ensamma i det här, trots att det är utbrett problem. Deltagarna kan också dela handfasta tips, exempelvis kring att själv ringa upp sina fordringsägare och förhandla.

En annan åtgärd som Tobias Davidsson skulle vilja se, är att socialtjänsten får i uppgift att kontakta unga vuxna som har en skuld över ett visst belopp hos kronofogden.

– Många undrade hur det kunde gå så långt innan samhället reagerade. Socialtjänsten kanske bara kan ringa förutsättningslöst och höra hur läget är. Det är ett sätt att fånga upp eventuell annan social problematik och eventuellt erbjuda stöd.

Bland de 18 personer forskarna följde så fanns det vissa deltagare som hade någon typ av positiv riktning i sitt liv. Ibland var det både ekonomiskt och socialt, ibland enbart ekonomiskt, eller tvärtom – enbart socialt.

– Och den viktigaste orsaken vi såg till det, var att man hade fått hjälp med sin ursprungsproblematik, oavsett om det handlade om missbruk, psykisk ohälsa, kriminalitet eller något annat.

De unga som fått hjälp att ta tag sin sociala problematik mådde bättre och var också starkare rustade mot nya motgångar, när eller om de blev skuldfria.