”Skuldsatta är en väldigt osynliggjord grupp”
Stödgrupper för personer med överskuldsättning är sällsynta, men viktiga. Det säger Julia Callegari, biträdande lektor i socialt arbete vid Mälardalens högskola.
Julia Callegari, forskare i socialt arbete vid Mälardalens universitet.
– Stödgrupperna i Karlshamn är ett jättepositivt initiativ, inte minst utifrån resultaten i forskningsprojektet Skuldtyngd. Stödgrupper är verkligen ett behov de identifierar, säger Julia Callegari.
Hon betonar att hon inte har forskat kring stödgrupper, hennes expertis ligger i det ordinarie budget- och skuldrådgivningsarbetet, och där är stödgrupper ett undantag.
Så att ledarna i Karlshamn fick uppfinna sin egen metod är inte förvånande, snarare ser hon det som talande för budget- och skuldrådgivningens målgrupper.
– Det är en väldigt osynliggjord grupp i samhället och det saknas idag någon typ av brukarrörelse som annars skulle kunna ha varit drivande i att forma liknande stödgrupper.
Julia Callegari tror att stödgrupper kan fylla en viktig funktion på såväl individ- som samhällsnivå. För individer handlar det om att få syn på att man inte är ensam i sin situation, att få dela ”sitt hela jag” i en miljö där alla förstår, och även få konkreta tips kring vardagen. På samhällsnivå tror hon att stödgrupper som metod skulle kunna leda till mobilisering och opinionsbildning.
– Det kan vara en väg att lyfta det här som ett strukturellt problem och synliggöra att det finns en samhällsstruktur som möjliggjort överskuldsättning, som behöver förändras för att det ska kunna förebyggas.
Men för att kommunerna ska kunna jobba förebyggande i nya socialtjänstlagens anda krävs resurser och Julia Callegari efterlyser tydligare riktlinjer och rekommendationer kring hur budget- och skuldrådgivningen ska resurstillsättas.
– I dag råder det stora skillnader mellan olika kommuner. Vill man möjliggöra den här typen av initiativ krävs det att kommunerna prioriterar det i sin budget för rådgivningsverksamheten.
