Gå till innehållet
Gå till startsidan

Ges ut av Akademikerförbundet SSR

Tidskrift för kvalificerat socialt arbete och psykoterapi.

Sök

”Manlig jargong är mer extrem”

Jargong kan vara en effektiv ventil på ett utsatt arbete, men kan också leda till exkludering, trakasserier och mobbning. I nya boken Jargong reflekterar Johan Pettersson över olika jargonger och hur de påverkar oss.

– Vi människor är ganska smarta, men samtidigt rätt korkade. Vi är ofta rädda och för att passa in följer vi den jargong som råder. Även om den ibland kan bli toxisk och kännas som en blöt filt över arbetsmiljön och gemenskapen, säger Johan Pettersson, författare till boken Jargong som ges ut av Natur och Kultur.

Jargong fungerar i bästa fall som ett kitt på en arbetsplats och kan bidra till inkludering och sammanhållning. Den kan också ha en funktion som ventil på utsatta arbetsplatser. Johan Pettersson har exempelvis stött på grov jargong bland socionomer och poliser som arbetat med utredningar av sexuellt våld mot barn. 

– De förklarade att de hade den väldigt grova jargongen för att orka med ”den här skiten”.

Johan Pettersson med skägg bärandes en grön manchester-skjorta mot en grön bakgrund.

”För att få social utdelning tenderar man att dra grövre och grövre skämt”, säger Johan Pettersson.

Men det är alltid viktigt att reflektera över den rådande jargongen. För det finns risker. Den jargong som för en del är inkluderande och ger känslan av att tillhöra och må bra i en grupp kan för någon annan fungera precis tvärt om. 

– Det är en vattendelare det där med jargong. Det beskrivs som både det bästa och det värsta på jobbet. Samma jargong som funkar bra för vissa fungerar inte för andra. Det är det jag vill utforska, säger Johan Pettersson.

Risken med en jargong som tillåts fortgå oreflekterad eller utan att någon ifrågasätter, är att den eskalerar. 

– Risken är att man normaliserar problematiska beteenden. Det handlar om att man för att få social utdelning tenderar att dra grövre och grövre skämt. 

Boken är till för alla, men Johan Pettersson blir särskilt glad om män läser den. Till vardags jobbar han på Malmö universitet där han undervisar i maktanalys på polisutbildningen. Han föreläser också om hur maskulinitet, normer och jargong kan ta sig i uttryck på framför allt mansdominerade arbetsplatser.

Och typiskt för manlig jargong är att den är mer extrem, förklarar han. Den tenderar att handla om sexism, rasism och homofobi. Om det går för långt kan det leda till kränkningar, utfrysning, mobbning och till och med sexuella ofredanden. 

– Är det riktigt illa kan det få förödande konsekvenser. Jargongen är som ett starkt kitt när det kommer till att normalisera beteenden, man tänker att det är ”bara jargong, vi har högt i tak”.

Boken går inte lika mycket in på kvinnlig jargong (av två anledningar: ”Det finns inte lika mycket forskning och jag är inte kvinna själv”). Men den finns, och normalt sett så skiljer den sig från jargongen på manligt dominerade arbetsplatser. 

– Där finns inte lika mycket av den grova jargongen, med sexism, rasism, homo- och transfobi. Men jag har träffat på arbetsplatser där kvinnor kan vara raljanta och nedsättande och skämtar om hur män är med mansplaining och killgissningar.

– Det beskrivs ofta som oproblematiskt så länge man sparkar uppåt, men för den 19-åriga manliga praktikanten är det kanske inte oproblematiskt.

Mera att läsa

Maria Båld i jacka står utomhus framför en himmel med träd på båda sidor.

Naturens plats i det sociala arbetet

Mötet

Maria Båld vill få fler socionomer att tänka och verka ekosocialt. ”Med fokus på välmående och glädje – skratt kanske!”