Principer från ”Sluta skjut” återanvänds

Malmö är den första staden utanför USA som testat den brottsförebyggande strategin Intimate Partner Violence Intervention, som har sitt ursprung i det amerikanska forskningscentret National Network for Safe Communities.

I Malmö har metoden fått namnet ”Trygg relation – fri från våld” och innebär att polis, socialtjänst och frivård samverkar i syfte att förebygga allvarliga brott i nära relationer. I likhet med satsningen ”Sluta skjut” sätter projektet press på dem som utövar våld. Målet är att öka tryggheten för den utsatta partnern genom riktade åtgärder mot våldsutövare.

Projektet startades 2023 och Malmö universitet gör en effektutvärdering som ska presenteras under 2027. Ulrika Lindh, projektledare från arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Malmö, menar att det är ett arbetssätt som gör skillnad.

– Vi ser att samarbetet med andra myndigheter gör skillnad. Vi har en metod och strategi att utgå från som är framtagna i USA, men som vi anpassat till våra lagar och förutsättningar. Syftet är att göra det lättare att dela information mellan myndigheter för att kunna förebygga allvarliga brott i nära relationer – en av de vanligaste och grövsta typerna av brott som dessutom ofta upprepas.

Metoden handlar om att säkerhetsställa tryggheten hos den våldsutsatta parten genom att fokusera på den våldsutövande parten, berättar Ulrika Lindh. En bi-effekt kan vara att även annan brottslighet fångas upp. Tidigare forskning pekar till exempel på att individer som är aktiva i gängmiljöer även begår våld i nära relationer.

– Vårt arbetssätt bygger på tre budskap: Vi ser dig, du är inte anonym. Samhället tolererar inte våld. Och det finns hjälp att få. Vi delar in personer i fyra kategorier, från D till A. Nivå A och B innebär att personen varit misstänkt för två till tre brott de senaste sex månaderna. Detta gör att vi kan respondera snabbare och med rätt intensitet av åtgärder, sanktioner och insatser.

– Kategori D är lägsta nivån, där polisen varit på plats men ingen konkret misstanke om brott finns. Där handlar det om att agera tidigt. Polisen ger muntlig och skriftlig information om familjerådgivning, samtalsstöd, hjälp med missbruk, boende och ekonomi och skydd vid akut läge. För den misstänkta ska det klargöras att våldsamt beteende får tydliga konsekvenser, men att vi erbjuder samtalsstöd och behandling för att förändra beteendet. Detta för att så tidigt som möjligt stoppa våldsspiralen.

Ulrika Lindh menar att samarbetet mellan myndigheterna har förändrats mycket sedan den sekretessbrytande bestämmelsen kom på plats i slutet av 2025.

– Det har öppnat ett större fönster och vi har kunnat bidra till varandras förebyggande utredande arbete. Förut hade vi mer parallella spår, polisen och Kriminalvården gjorde sitt, vi på socialtjänsten gjorde vårt. Nu samlas vi kring individer och får en helhetsbild – hur många anmälningar handlar det om, riskfaktorer, tidigare domar, annan kriminalitet och så vidare. Samarbetet gör att vi kan identifiera, hantera och agera för att förebygga våld i nära relationer.

Vilka effekter har ni sett?

– Malmö universitet har varit med i processarbetet och implementeringen men de är inte klara med utvärderingen av effekten så vi kan inte uttala oss på samhällsnivå. Däremot ser vi på enskilda ärenden att arbetssättet gör skillnad. Vi har en nära kommunikation mellan myndigheterna och kan gå in med respons snabbt när någonting händer, och även sätta in åtgärder i förebyggande syfte. Till exempel har vi märkt att vi fångar upp fler barn i riskmiljöer då polisen gör fler orosanmälningar som kommer oss till känna på grund av informationsdelningen.

Vad hoppas ni på framåt?

– Målet och förhoppningen är att det blir en del av linjearbetet, att det är så här vi ska jobba i Malmö även fortsättningsvis. Förhoppningsvis visar effektutvärderingen att det ger ”pang för pengarna” och att det gör skillnad för malmöborna.