Låt oss prata pengar!

En gång var Sverige världens mest jämlika land. Så är det inte längre. I dag äger landets 46 rikaste personer mer än 8 miljoner svenskar tillsammans. Antalet miljardärer ökar och vi har plötsligt en politisk diskussion om miljardärsskatt.

Medan den debatten pågår så rullar människors liv på. Barn växer upp i ett samhälle där skillnaderna mellan de som har, och de som inte har, blir större. Där antalet barn som lever i hem där pengarna inte räcker till det nödvändigaste blir allt fler. För även om den officiella statistiken inte visar på någon större förändring i antalet barn som lever i ekonomisk utsatthet så är det som vanligt med statistik – resultatet beror ofta på hur man räknar.

I det här numrets tema om barnfattigdom varnar Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö universitet, för att det gängse sättet att mäta barnfattigdom inte ger en rättvisande bild (s. 18). Hans egna beräkningar i samband med Rädda barnens fattigdomsrapport visar att 1 av 8 barn i Sverige lever i fattigdom. Även hjälporganisationer vittnar om att behoven ökat, och att barn börjar fundera på hur de ska kunna försörja familjen. Det innebär uppenbara risker för att dras in i fel sammanhang.

Ny forskning visar också ett tydligt samband mellan en fattig uppväxt och överskuldsättning hos unga vuxna. För Socionomens reporter Viktoria Myrén berättar forskarna och att ungdomarna själva beskriver sin tillvaro som ett totalt mörker där de inte ser någon utväg. De konstaterar också att dålig ekonomi är grunden i mycket social problematik. Så låt debatten om ekonomiska klyftor, miljardärsskatt och bidragstak fortsätta. Och våga fråga brukare, klienter och patienter om pengar!