Socionomer behöver bra strategier och handledning för att värna sin empati, det menar psykoterapeuten Anna Gerge som skrivit två böcker om empatitrötthet. Medkänsletillfredsställelse, det vill säga positiva känslor som kommer av att hjälpa andra människor, kan också skapa en buffert.
Den här artikeln är låst
Klicka på Prenumerera för att läsa mer om våra erbjudanden.
Redan prenumerant?
– Man kan tåla rätt mycket om man är väl förankrad i att det man gör spelar roll eller om man ingår i en arbetsgrupp där det finns en stor gemensam stolthet kring uppdraget.
Det är också avgörande att ha en eller ett par kollegor som man kan gå in till när jobbet känns övermäktigt, fortsätter hon. Empatitröttheten regleras i det goda mellanmänskliga mötet.
Anna George.
– Vi får hjälp att lugna ner oss och individen blir på en existentiell nivå påmind om att allt ansvar inte är mitt, jag är inte ensam i världen.
Återhämtning är också viktigt för att hålla empatin vid god vigör. Att ta hand om sin kropp genom att sova, äta bra och träna, liksom att göra saker man tycker om, som att sjunga i kör eller gå i skogen. Goda relationer där man känner sig värdefull utan att behöva prestera är också betydelsefullt.
– Det krävs att man har goda gränser för att kunna jobba med det som är svårt. När vi mår bra har vi ofta en lättaktiverad nyfikenhet och empati, säger Anna Gerge.
Psykologen Christina Andersson doktorerade tidigare i år med en avhandling om hur medkänsla kan minska stress och öka välbefinnandet. I sin forskning har hon studerat tekniker för att minska stress i form av empatitrötthet med hjälp av medkänsla. Hon skiljer mellan empati, förmågan att känna en annan människas känslor, och medkänsla, förmågan att identifiera och vilja minska lidande.
En sådan teknik är att notera när man själv har varit hjälpsam; nu har jag lyssnat på den här klienten som har fått en cancerdiagnos eller den här klienten som är utsatt för våld. Att uppmärksamma när man gör gott för andra, när andra gör gott för en själv och för varandra triggar hjärnans belöningssystem och ger en känsla av positiv energi.
– Det är också vanligt att den som är empatitrött kritiserar sig själv och tycker att man inte räcker till. En klassisk övning i självmedkänsla är att fråga sig vad man kan göra i dag som minskar lidande men inte tar bort allt lidande. Det är ett sätt att minska kraven på att man ska lösa allt.
Christina Andersson. Foto: Privat
Utifrån ett samhällsperspektiv, fortsätter hon, är det viktigt att studera den här typen av stress eftersom den påverkar personalens välmående men också vårdmöten och vårdkvalitet.
Självmedkänsla är en också en viktig strategi för återhämtning. Återhämtning kan vara allt från att spela en bra låt till att ta en promenad.
– Fråga dig själv vad du kan göra för att visa dig själv välvilja. Även självmedkänslan kan betraktas som en muskel som behöver tränas. Börja lyssna inåt och ställa frågan: vad behöver jag nu för att känna mig trygg eller tillfreds?
Teknikerna aktiverar det parasympatiska nervsystemet, kroppens trygghetssystem. Då andas vi lugnare, får lägre puls, musklerna slappnar av och olika återhämtningsprocesser sätter igång.
– Vi behöver reglera stresspåslag, prestationskrav och krav på oss själva genom att skapa ögonblick av trygghet då och då. Så man inte hela tiden tömmer sig själv. Trygghet gör att kroppen lugnar sig och vilar. Då skapar vi utrymme för att känna empati igen, säger Christina Andersson.
LÄS OCKSÅ >>> Socionomens webbsatsning om empatitrötthet – det här är artikelserien #Orkabrysig
