Experten svarar: Så ska nya lagförslaget stärka barnskyddet
Förslaget väcker dock frågor, menar Pernilla Leviner, professor i offentlig rätt.
Pernilla Leviner, professor i offentlig rätt och föreståndare för Barnrättscentrum
Fråga: Socialdepartementet föreslår att socialnämnden ska få ny befogenhet att använda LVU när ena vårdnadshavaren inte samtycker till placering i skyddat boende. Syftet är att stärka barnrättsskyddet. Idag sker placering i skyddat boende med den utsatta vårdnadshavarens eget beslut och barnets placering följer med som skydd. En socialsekreterare på barnenheten utreder under tiden barnets behov av skydd.
Den här artikeln är låst
Klicka på Prenumerera för att läsa mer om våra erbjudanden.
Redan prenumerant?
Hur har barnskyddet stärkts då barnet redan idag får skydd via den andra vårdnadshavaren i det skyddade boendet?
Maria Lundberg, socionom
Svar: Regeringen har genom Ds 2020:16 Stärkt barnperspektiv för barn i skyddat boende lämnat lagförslag vars syfte är att stärka rättssäkerheten för barn som placeras i skyddade boenden tillsammans med en förälder. Det handlar i grunden om en formalisering av skyddade boenden och att särskilda beslut måste fattas av socialtjänsten om barn ska placeras i sådana boenden, vilket också leder till ett tydligare ansvar för att följa upp barns situation under placeringen.
Vilka beslut kan då socialtjänsten fatta utan båda föräldrarnas samtycke? Då samtycke från den förälder som den andre föräldern söker skydd från kan vara svårt att få, måste det finnas lagstöd för beslut utan båda vårdnadshavarnas samtycke. Regeringen föreslår därför att det införs nya stadganden genom tillägg i 6 § LVU – akuta placeringar – och i 6 kap. 13 a § föräldrabalken rörande fortsatt placering under fyra veckor som gör det möjligt för socialtjänsten att fatta sådana beslut med bara en vårdnadshavares samtycke. Barns rättigheter stärks genom det tydliggjorda ansvaret under placeringstiden, men det kräver samtidigt att socialtjänsten har kunskap och kompetens att fatta de beslut som krävs.
Strävandena i förslagen är lovvärda men väcker frågor. Farhågor finns att en ökad formalisering av skyddade boenden liksom att våldsutsatta föräldrars rätt att överklaga beslut kan leda till att färre föräldrar med barn söker sig till ett skyddat boende. Förslaget bereds för närvarande efter att remissyttranden inkommit på Socialdepartementet – www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/2020/07/ds-202016/
Pernilla Leviner, professor i offentlig rätt och föreståndare för Barnrättscentrum