Brister i hemtjänsten får äldre att vilja flytta till särskilt boende

– Det gemensamma som kom fram är bristerna hos hemtjänsten. Att hemtjänsten bara kommer på schemalagda besök. Och ju äldre du blir och ju mer multisjuk du blir, desto svårare är det att schemalägga dina behov. Du behöver tillgång till snabb hjälp många fler gånger under dagen än du får och därför pratar de om behovet av närhet till personal.

De äldre som Lisa Spang har intervjuat är sjuka, men har inte en demensdiagnos. Det är en grupp som i stor utsträckning förväntas ta emot vård och omsorg hemma, men många ansöker alltså om att flytta till särskilt boende, och orsakerna till det är flera. Lisa Spang identifierade åtta olika skäl (se faktaruta) som ofta hänger ihop. Upplevelsen av att tappa ett socialt sammanhang är ett av dessa.

– Inte så att du känner att du behöver ha fler sociala aktiviteter, utan att du inte har ett naturligt sammanhang där du bara kan höra till. Ingen frågar efter dig, ingen saknar dig … Och då föreställer sig de äldre att om man bor tillsammans med andra på en enhet, så kommer de få det här sammanhanget igen.

Hon förtydligar att det inte rörde sig om ensamhet, de äldre var vana vid att vara ensamma, utan det handlade om att sakna en plats, ”som var deras”, ett faktum som gällde oavsett om man hade engagerade anhöriga eller ej.

LÄS OCKSÅ >>> Lokala politiker har stor mark över äldreomsorgen

En annan orsak hon såg i sitt material var att de äldre ofta behövde hjälp och då hamnade i en beroendeställning till hemtjänsten. Många upplevde att de förväntades vara tacksamma och inte fick ställa krav. Den här beroendeställningen ledde ofta till en konstig situation för den äldre och dennes hem. Deras fasta trygghet ruckades när det dagligen kom in ny hemtjänstpersonal som inte tog hänsyn till den boendes fasta rutiner och önskemål.

– Exempelvis hände det att hemtjänstpersonal fyllde hela hallen, inklusive hatthyllan med hygienartiklar, så att det blev väldigt tydligt att här bor en sjuk person, eller någon med inkontinensbesvär. Vilket kanske inte är det du vill att folk ska möta när de kommer hem till dig. Hemmet förvandlas till hemtjänstens arbetsplats och blir inte längre din trygghet, säger Lisa Spang.

Beroendeställningen handlar också om att den äldre själv inte kan bestämma när den exempelvis ska gå på toaletten eller gå och lägga sig.

– Allt är schemalagt, och om det inte passar dig så måste du välja: ska jag ta emot hjälpen nu, eller vänta i flera timmar.

Det är den här beroendeställningen som de äldre vill slippa.

– Och då börjar något slags process där du söker dig till ett annat sammanhang, dit du självständigt tagit beslut om att du vill flytta. De äldre upplever att hemtjänsten bara ”händer” dem och ansökan till ett särskilt boende är ett sätt att återta kontrollen över sitt liv, säger Lisa Spang.

LÄS OCKSÅ >>> Fler nackdelar än fördelar med valfrihet i äldreomsorgen

Redan för tio år sedan kom forskning som visar hur viktigt hemmet är för ett hälsosamt åldrande och den forskningen uppmuntrade hemtjänstpersonal att respektera och bevara känslan av ett hem.

– Men det är väldigt tydligt att den kunskapen fortfarande fattas och kanske är det något som behöver läggas in i grundutbildningen eller att kommunerna kan stå för det, säger Lisa Spang.

Utifrån sin avhandling, ser hon ett behov av att förbättra hemtjänstens arbetssätt så att det sätter klienten i centrum. En förändring som också skulle minska trycket på de särskilda boendena.

– Så som hemtjänsten är strukturerad i dag så möter den inte de äldres behov eller förväntningar på bra vård. Det handlar inte om att de äldre tycker att personalen är otrevlig, utan om att de inte får hjälp på det sätt de behöver och när de behöver det.

Den personalgrupp de äldre möter är alldeles för stor och växlande, det kommer ständigt ny personal som exempelvis inte hinner läsa på om den enskildes önskemål och behov.

– Så varje dag blir du tillfrågad om hur du vill ha ditt ägg, hur du vill ha hjälp i duschen, hur du vill ha hjälp med påklädning, hur de ska bädda din säng… Att hela tiden få dessa frågor försätter dig i en jobbig situation, säger Lisa Spang.

Att dessutom inte ha tillgång till hjälp när man behöver det, utan att tvingas vänta – ibland flera timmar – gör att de äldre känner sig utelämnade.

– Min slutsats är att vi behöver belysa det här inom hemtjänsten så att personalen får en större medvetenhet om hur det är att ta emot hjälp, vad som händer med den boende och vilken situation som personen försätts i.

Lisa Spang tror också att man behöver se över vilka boendealternativ som erbjuds.

– Och kanske behöver vi ha fler boendeformer som erbjuder närhet till personal som kan hjälpa de äldre både enligt ett schema och vid akuta behov, säger hon.