Gå till innehållet
Gå till startsidan

Ges ut av Akademikerförbundet SSR

Tidskrift för kvalificerat socialt arbete och psykoterapi.

Sök

Behandlingsfamilj för unga kan minska kriminalitet

Färre dagar på låst avdelning, minskat substansbruk av narkotika och bättre psykisk hälsa. Insatser för att förstärka familjehemsvården kan ha positiv effekt, men det behövs mer forskning.

Familjehemsvård är den dominerande placeringsformen i Sverige och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, har i rapporten Interventioner för att förstärka familjehemsvården velat öka kunskapen om olika interventioner för att förstärka familjehemsvården.

Sarah Vigerland, projektledare på SBU, konstaterar att forskningsunderlaget för rapporten har varit skralt med få välgjorda studier med tillräckligt många deltagare och tydliga beskrivningar av interventionernas olika delar.

– Det jag kan säga är att de här interventionerna har lovande resultat och att den forskning som finns ska vi ändå försöka luta oss mot, säger Sarah Vigerland.

SBU har granskat 55 forskningsartiklar som totalt redogör för 23 olika interventioner. Dessa har sedan delats upp i sex olika kategorier (se faktaruta). Det SBU har sett är exempelvis att föräldraskapsstödsprogram, med fokus på barns anknytning, kan minska otrygghet i anknytningen för familjehemsplacerade barn.

– Programmen bygger på anknytningsteori och här ingår utbildning och träning av familjehemsföräldrarna, liksom observation av deras samspel med barnet och återkoppling kring det, säger Sarah Vigerland.

I analysen framkommer att utbildning/träning för familjehemsföräldrarna genom observation och återkoppling är en gemensam nämnare i interventioner som leder till tryggare anknytning.

– Vi kan inte säga säkert att detta är de verksamma delarna, men det kan vara en förklaring, säger Sarah Vigerland.

Sarah Vigerland med rakt, axellångt blont hår ler, har en mörk kavaj över en ljus tröja och står framför en ljusgrå bakgrund.

Sarah Vigerland.

SBU har även sett att behandlingsfamilj för ungdomar, mer specifikt metoden Treatment Foster Care Oregon, TFCO, kan leda till färre dagar på låst avdelning, minska substansbruk av narkotika och förbättra den psykiska hälsan för placerade ungdomar med normbrytande beteende.

Metoden bygger på social inlärningsteori och innebär bland annat att man arbetar i tät kontakt med ungdomen, behandlingsfamiljen, omsorgsperson/biologisk familj, skola och andra viktiga instanser kring ungdomen.

– Behandlingsfamilj för ungdomar kan också minska kriminalitet hos placerade ungdomar, säger Sarah Vigerland.

Vi riskerar att använda interventioner som helt saknar effekt eller till och med är skadliga.

Utöver det har SBU i rapporten även sett att föräldraskapsstödprogram med fokus på barns beteende kan minska familjehemsplacerade barns utagerande beteende och att interventioner med fokus på barns skolgång och inlärning kan förbättra familjehemsplacerade barns läsförmåga.

– Även här hade vi en ambition att försöka titta på vilka komponenter i programmen det var som gav effekt. Men eftersom det fanns för få studier med för få deltagare kunde vi inte göra den typen av analyser, säger Sarah Vigerland.

En hypotes SBU i rapporten är att interventioner med en tydlig logik, där teoretiska utgångspunkter hänger samman med interventionens olika komponenter på ett logiskt och transparent sätt, verkar vara mer effektiva än interventioner med otydlig koppling mellan teori och genomförande.

Det handlar exempelvis om interventioner som Attachment and Biobehavioral Catch-up Intervention (ABC), Parent Management Training Oregon (PMTO) och Treatment Foster Care Oregon (TFCO).

Inom ramen för rapporten gick man även igenom två hälsoekonomiska studier och de tyder på att en investering i TFCO är samhällsekonomiskt lönsamt, men studierna har många brister och bör tolkas med försiktighet enligt SBU.

Svårigheten att hitta välgjorda forskningsstudier är det som har förvånat Sarah Vigerland mest. Hon konstaterar att det i huvudsak finns två problem med den bristande forskningen kring interventioner:

– Det första är att vi riskerar att använda interventioner som helt saknar effekt eller till och med är skadliga. Det andra är att om det saknas underlag för att göra bra val så finns en risk att man snickrar ihop sina egna lösningar.

Samtidigt är hon noga med att påpeka att SBU inte har hittat något som tyder på att de utvärderade interventionerna är skadliga, tvärtom.

– Det man kan ta med sig är att föräldraskapsprogrammen, oavsett om det är fokus på anknytning eller beteendeproblem, kan ha effekt. Sen är vi ju osäkra på hur stark effekten är och om den verkligen finns, så det är viktigt att följa upp interventionen.

Det är hennes viktigaste ”medskick”. Att man är noga med att studera effekten av interventionen, just eftersom forskningsunderlaget är tunt.

Sarah Vigerland tillägger att om man har funderat på att införa TFCO, så finns det ingen anledning att tänka om.

– Det fanns inget i den här rapporten som motsäger det.

Relaterat

Mera att läsa

Nicole Galdíková i en brun prickig klänning sitter vid ett skrivbord, håller ett uppslaget anteckningsblock och ler; i bakgrunden syns en lampa, en växt och en bärbar dator.

”Jag har mycket att tacka brukarrörelsen för”

Mötet

Så får socionomen Nicole Galdíková sin adhd-värld att fungera.