Krav på tillstånd för familjehem möter kritik

Under 2026 planerar regeringen att lägga fram en proposition för att kräva tillstånd för familjehem och ge IVO ansvaret för tillståndsprövningen i stället för kommunernas socialtjänster som i dag ansvarar för uppföljning och kontroll. I vårändringsbudgeten fick IVO 5 miljoner kronor för att förbereda sig för uppdraget.

Syftet är att stoppa både välfärdsbrottslighet och familjehem som brister i vården av barn.

Men förslaget möter skarp kritik från bland andra Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), med argumentet att det kommer att drabba barn som är i behov av familjehem.

– Vi vet att IVO inte är den mest snabbfotade myndigheten, säger Åsa Furén Thulin, chef på sektionen för socialtjänst och jämställdhet.

Hon hänvisar till IVO:s tillståndsgivning av skyddade boenden, där myndigheten efter två år bara har hunnit med hälften av de 190 boenden som finns.

– Hur ska det gå med 10 000 familjehem?

Risken är långa väntetider för barn som behöver snabba placeringar.

– Var hamnar barnen under tiden? Risken är att de hamnar på HVB-hem som kostar mer och är sämre för barnen.

Men behövs inte bättre kontroll av familjehem?

– Vi vet att när det gäller välfärdsbrottslighet så förekommer det mest bland de privata familjehemmen, där behöver något göras, men inte inom de kommunala, säger Åsa Furén Thulin.

Och för att inte barn ska placeras i olämpliga familjer har SKR sedan länge efterlyst ett nationellt register över familjehem. På så sätt skulle ett olämpligt familjehem inte få nya uppdrag i andra kommuner.

SKR har också efterlyst nationellt stöd för att öka likvärdigheten i kommunernas utredningar av familjehem.

– Det har vi bett om i flera år. Det finns mycket att göra här även om man inte låter IVO ta över tillståndsgivningen.

När familjehem utreds handlar det mycket om relationella intervjuer. Därför är det viktigt att besluten ligger kvar hos kommunen, konstaterar Åsa Furén Thulin.

– Familjehemmen har styrkor och svagheter, det finns inga familjer som är perfekta. Efter utredningen kopplar man ihop barn med rätt familj och ger det stöd som behövs.

Detta skulle gå förlorat om ansvaret flyttades, menar Åsa Furén Thulin som också hänvisar till forskning som visar att nätverkshem fungerar bättre och ger mindre risk för sammanbrott där barn rycks upp och tvingas flytta.

– Nätverkshemmen är inte perfekta, de behöver stöd. Kanske med språket eller med läxläsning. Men allt det relationella tappar man bort om man lägger besluten på en annan myndighet.

Även fackförbunden Vision och Akademikerförbundet SSR samt Föreningen Sveriges socialchefer instämmer i kritiken mot förslaget som de anser utgöra en risk för att barn far illa.

SKR har uppvaktat både regeringen och oppositionen och framfört sina synpunkter. Men regeringen har fortsatt planer på att lägga fram ett lagförslag om att kräva tillstånd för familjehem samt att låta IVO ansvara för prövningen. Enligt Åsa Furén Thulin har oppositionen visat förståelse för problematiken.

– Hur ska det se ut om man inte utgår från barnens behov? Då har man hamnat snett.