Konsulentstöd ingen garanti för bra hjälp till familjehem
Majoriteten av landets kommuner använder externa aktörer för att rekrytera och stötta familjehem. Hur fungerar den här växande marknaden? Det har forskaren Evelina Fridell Lif undersökt.
Evelina Fridell Lif är socionom och fil. dr. i socialt arbete.
Vad handlar din avhandling om?
Den här artikeln är låst
Klicka på Prenumerera för att läsa mer om våra erbjudanden.
Redan prenumerant?
– Sedan några årtionden anlitar socialtjänsten företag eller i undantagsfall icke-vinstdrivande organisationer för att rekrytera och stötta familjehem. Det kallas ofta konsulentstödd familjehemsvård och jag har studerat hur vi ska förstå denna typ av familjehemsvård som vi hittills haft lite systematisk kunskap om.
Hur har du gått till väga?
– Jag har gjort en enkätundersökning och använt nationell statistik över hur mycket, och var de här tjänsterna används i Sverige. Enkäten genomfördes 2020 och visade att omkring 90 procent av kommunerna använde tjänsterna, och omkring 25 procent av det totala antalet placerade barn var placerade med stöd av externa aktörer.
– För att förstå socialtjänstens och familjehemmens perspektiv gjorde jag också 21 intervjuer med sammanlagt 57 personer anställda på socialtjänsten och 24 familjehemsföräldrar i 18 familjehem.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Både familjehemmen och professionella inom socialtjänsten upplevde att kvaliteten mellan olika externa aktörer skiftade avsevärt, och att konsulentstöd i sig inte är en garanti för bra stöd. Samtidigt kunde organisationerna erbjuda både rekrytering och stöd som upplevdes värdefullt av både socialtjänst och familjehem.
– Det framkom också att konsulentstödd familjehemsvård inneburit att nya hänsyn behöver tas av socialtjänsten. Socialarbetare har fått nya uppgifter som handlar om att delta i upphandling. Utöver att försöka sätta sig in i barnens och familjehemmens behov måste de också agera köpare av en tjänst och följa upp hur konsulentorganisationerna sköter sitt arbete. Det väcktes också frågor om hur tillit och insyn ska lösas när det är flera inblandade och det finns ekonomiska incitament.
Vem bör ta del av avhandlingen?
– De som arbetar med familjehemsvård på alla nivåer, inklusive strategisk och politisk nivå. Välfungerande rekrytering och stöd till familjehem är en förutsättning för att kunna erbjuda barn i samhällsvård god omsorg så beslutsfattare behöver vara insatta i hur det fungerar.
I regeringens utredning om fler kvalitativa platser i den sociala barn och ungdomsvården föreslås en nationell strategi för familjehemsvården. Vad tänker du om det?
– Om det innebär att större hänsyn tas till vad vi vet är viktigt för barn, familjehem och ursprungsfamiljer när ett barn placeras utanför hemmet skulle det kunna vara positivt. Men det är komplext och centralisering kan vara en utmaning om det innebär att familjehemmen får fler, eller andra handläggare att förhålla sig till. Samtidigt kan en samlande myndighet också vara en del av lösningen på att resurserna och arbetssätten ser så olika ut. Svaret blir ju därför det beror på.
