Så tar socialtjänsten i Härryda plats i samhällsplaneringen

Nu, när den nya socialtjänstlagen står för dörren med vidare krav om förebyggande arbete, har frågan återigen seglat upp på den politiska dagordningen. Men hur ska man arbeta för att främja social hållbarhet och mer samhällspåverkande insatser i en tid då individinriktade uppgifter blivit allt vanligare i socialtjänstens vardag?

I Härryda, en kranskommun till Göteborg, har man hittat ett arbetssätt som man upplever fungerar. Det kallas för lokalresursplanering, LRP, och är ett koncept som syftar till att tidigt framföra behov från kommunens samtliga verksamhetsområden inför nya exploaterings- och byggprojekt.

För att förstå hur LRP fungerar behöver man också förstå Härrydas organisation, som skiljer sig från många andra kommuners.

– Vi har bara en förvaltning och pratar därför i termer av sektorer. Vi har fyra sektorer i vår förvaltning: en för socialtjänst, en för utbildning, kultur och fritid, en för samhällsbyggnad och en för teknik och förvaltningsstöd, säger Malin Johansson, socialchef i kommunen.

– Men alla rapporterar inte till kommunstyrelsen, utan vi har fortfarande nämnder som alla svarar inför, understryker hon.

LRP styrs genom representanter från varje sektor. Tillsammans utgör de LRP-gruppen. När kommunstyrelsen beslutar om att starta en ny detaljplan, till exempel för ett nytt bostadsområde, så sammanträder LRP-gruppen för att lista vilka behov respektive sektor har. Genom det blir socialtjänsten, precis som övriga sektorer, tidigt en aktiv del i samhällsplaneringen.

– När vi fått ett politiskt beslut så jobbar vi vidare med planerna parallellt med att vi utifrån befolkningsutvecklingen skannar av de behov som finns. Vad behöver vi när det kommer till förskolor till exempel, gruppbostäder, eller kommunala kontrakt? Sedan försöker vi tillgodose de behoven i de pågående planerna, berättar Pernilla Wallén, administrativ chef på socialtjänsten.

LÄS OCKSÅ >>> Socialtjänsten bjuds sällan in när boenden för personer med psykisk ohälsa planeras

Man tar också fram en så kallad lokalresursplan där alla sektorers behov under en 5-årsperiod redovisas. Den planen går sedan vidare till samhällsbyggnad. Ulrika von Pfaler, stadsarkitekt i Härryda, berättar:

– Då är det meningen att vi på samhällsbyggnad ska försöka matcha och integrera behoven i vårt arbete. Det kan vara att socialtjänsten inom fem år ser ett behov av ett nytt äldreboende. Då behöver vi finna en plats för det, säger hon.

Men det är inte allt, förklarar Pernilla Wallén. Sedan alldeles nyligen finns det möjlighet för socialtjänsten och resten av LRP-gruppen att påverka samhällsplaneringen redan innan politiken fattar beslut om att starta detaljplanering

– Det är den senaste förbättringen som gjorts. Det finns ju en lång lista av detaljplaner som står i kö och inväntar planstart från politiken. Nu har vi inlett ett arbete där vi föreslår vilka detaljplaner som bör prioriteras, säger hon.

– Då får alla sektorer möjlighet att tänka till ännu tidigare i processen, samtidigt som politiken får en samlad bild med flera perspektiv inför sina beslut.

Organisation och struktur är det man främst lyfter som framgångsfaktorer för att få LRP-gruppen att fungera. Det, och tid. LRP är inte ett nytt koncept i Härryda – det har stötts och blötts i nästan två decennier.

– Det har i alla fall funnits i någon form ända sedan jag började jobba i kommunen för 16 år sedan, säger Pernilla Wallén.

– Sedan har det kanske inte sett exakt likadant ut hela tiden. Sammansättningen av professioner har förändrats och vi har gått igenom omorganisationer. Men det har alltid funnits ett pågående samarbete över hela förvaltningen.

För att få gruppens arbete att bli handlingskraftigt är det viktigt att lägga tid just på gruppens sammansättning, menar Malin Johansson.

– Gruppen måste bestå av personer med mandat. Pernilla ingår ju till exempel i socialtjänstens ledningsgrupp, där det sociala arbetet förankras åt alla håll. Det tar Pernilla sedan med sig till lokalresursgruppen. Det är viktigt för att få schvung i arbetet.

Helt friktionsfritt är det dock inte. Sektorerna arbetar ofta med olika tidshorisonter som LRP-gruppen hela tiden måste förhålla sig till.

David Eriksson, planarkitekt i Härryda kommun berättar att när han jobbar med ett projekt sätter han kanske upp en tidsplan på tre-fyra år medan socialtjänsten kanske ser ett behov om ett halvår.

– Utmaningen för gruppen blir att bryta ner tidsperspektiven, koppla det till behoven, skaffa en gemensam bild och sedan göra verkstad av det.

I sammanhanget är personkemi också en faktor som har betydelse, även om det inte är bärande.

– Det är inte avgörande och bör inte heller vara det. Det kan inte vara så att gruppen faller om just han eller hon inte längre kan vara med. Det som är viktigt är att personer med rätt funktioner är med, säger Malin Johansson.

Utöver organisation, struktur och tid så har storleken betydelse. Härryda är en medelstor kommun med ett invånarantal på runt 40 000. Ju mindre kommun desto lättare att prata med varandra, resonerar Pernilla Wallén. Malin Johansson håller med och utvecklar:

– Om jag skulle gissa tror jag att komplexiteten i större kommuner består i att fler anställda ökar risken för att personer i lokalresursgruppen oftare byts ut. Då blir det kanske svårare att fungera som en grupp.

– Det måste finnas en tydlighet, och det tycker jag vi har här. Har man en otydlig struktur och en otydlig organisation, då tror jag egentligen inte att storleken på kommunen spelar någon roll.

Kan man peka på något faktiskt resultat där ert arbetssätt fungerat särskilt bra på det sociala området?

– Utöver själva arbetssättet i sig, som gör att vi kan lösa saker snabbt, så tycker jag att vårt långsiktiga arbete med privata fastighetsägare, när det gäller hyresrätter, har fungerat bra. Där har vi haft en bra dialog med samhällsbyggnad så när det har planerats för nya hyresrätter har vi kunnat inleda tidiga samtal om att upplåta en viss del av hyresrätterna till socialtjänstens målgrupper, säger Pernilla Wallén.