”Ghettolagar” avspeglas i Danmarks socionomutbildning – men inte via politiken
På andra sidan Öresund tog politiken klivet in i socionomutbildningen för åtta år sedan. Målet var ett större fokus på praktiska färdigheter och att lämna mindre utrymme för åsikter.
När Socionomen ringer upp Helle Rode Johansen, institutchef vid socialrådgivarutbildningen vid Köpenhamns proffessionshögskola, är det för att ta tempen på den danska socionomutbildningen. Men också för att ställa frågan i vilken mån politiken blandar sig i utbildningen.
Den här artikeln är låst
Klicka på Prenumerera för att läsa mer om våra erbjudanden.
Redan prenumerant?
– Politiken är mycket lite inblandad, vi fick nya formella ramar 2015 där Socialministeriet var en av aktörerna. Annars är där inte politisk inblandning på något sätt.
LÄS OCKSÅ >>> Utbildning satt under lupp – håller socionomprogrammet måttet i Sverige?
De nya ramarna innebar att socionomutbildningen som är 3,5 år lång, skulle fokusera mindre på ämnen som psykologi, juridik och samhällskunskap och mer på själva yrkesutövningen och på faktiska färdigheter.
– Politiken var intresserad av att utbildningen uppfyllde de behov som fanns ute i kommunerna och andra arbetsplatser där socionomer finns. De var intresserade av att utbildningen innehöll tillräckligt med juridik, att den var vetenskapsbaserad och att det fanns en organisatorisk förståelse. Det handlar alltså mer om en övergripande nivå och om utbildningens relevans.
LÄS OCKSÅ >>> Chefer och yrkesverksamma svarar: Det anser vi om socionomutbildningen
En anledning till att fokusera än mer på att utbildningen skulle vara vetenskapsbaserad, vilket inom akademin generellt är en självklarhet, var att kritik kommit från bland annat kommuner om att en del socionomer fattade beslut utifrån eget tycke snarare än juridik.
– Så det handlade om att säkerställa att utbildningen baserades på vetenskap och inte på åsikter och värderingar.
Helle Rode Johansen ser inte framför sig att den danska regeringen skulle, likt den svenska, gå fram med ett förslag om krav på att fokusera på ungdomsbrottslighet. Ett sådant förslag skulle först förankras i ett nationellt nätverk där förslag och förändringar diskuteras, menar hon.
– Förmodligen skulle det mötas av ett motförslag hur det i så fall skulle kunna bli relevant för utbildningen.
LÄS OCKSÅ >>> Finska socionomutbildningen: Studielängden hetare fråga än kriminalitet
Hur tänker du kring det svenska förslaget?
– Jag tycker att politiker har ett legitimt intresse av utbildningarna. Att de ställer frågor och intresserar sig för utbildningarnas innehåll är naturligt, men politiker ska också ha respekt för utbildningarna och professionen. Dialog är viktigt innan man kommer med förslag på specifika områden. Annars hamnar vi i en realitet där det ena stunden ska vara fokus på kriminalitet, sedan på våld eller sexualitet. Ganska snabbt kan man stå inför en situation där utbildningen ska innehålla allt tänkbart.
Liksom i Sverige är ungdomsbrottslighet och gängkriminalitet inget nytt i Danmark. I mångt och mycket är flera av de förslag som den svenska regeringen lagt eller utreder ett oblygt sneglande mot lagar som redan införts på andra sidan sundet. Danska ”ghettolagar” och inte minst Köpenhamns utsatta områden är något som färgar den danska socionomutbildningen, men inte genom politiska direktiv.
LÄS OCKSÅ >>> Politiken och akademin gjorde om ramverket för norska socionomutbildningen
– Socionomutbildningen är uppbyggd i olika moduler. Det handlar om sociala problem, livsvillkor, fattigdom, omsorgssvikt, arbetslöshet, kriminalitet och prostitution, säger Helle och fortsätter;
– Vår utbildning är i Köpenhamn där vi har bostadsområden med särskilda problem, det kan tas upp i dessa olika moduler men det finns inget eget fackområde som handlar om gäng eller utsatta områden. I många år har samhälleliga värderingar handlat om globalisering och urbanisering och några av konsekvenserna av denna är framväxt av utsatta områden med sociala problem.
