Chefer och yrkesverksamma svarar: Det anser vi om socionomutbildningen

Johannes Granlund, familjeterapeut inom sociala insatsgruppen (SIG) i Farsta

Nästan 13 år har passerat sedan Johannes Granlund examinerades från socionomprogrammet vid Stockholms universitet 2011. Det var en tid som förutom studierna gav en viss insyn i hur universitetet arbetade med utbildningen.

– Jag var ganska engagerad då, var med i studentverksamheten och satt också i institutionsstyrelsen där vi försökte påverka utbildningen. Det man upplevde då var att man hade för lite samtalsmetodik. Det saknades också metoder i socialt arbete.

Var det en uppfattning som delades av flera?

– Ja det var uttalat av studenter i stort. Under min årskull då.

I sitt arbete på SIG i Farsta möter Johannes Granlund regelbundet unga som befinner sig i kriminalitet. Farsta är också ett område som påverkats hårt av den pågående våldsvågen i Stockholm.

– Jag tror personligen att det hade varit bra att läsa mer om ungdomskriminalitet under utbildningen. Det berördes perifert i vissa kurser men man skulle nog kunna ha haft ett större fokus på det.

Vad skulle du lyfta som positivt med utbildningen?

– Att det är en generalistutbildning som förbereder en för vidare studier. Det tyckte nog de flesta. Det fanns också en öppenhet i att få föra fram sina åsikter. Det fanns ingen tystnadskultur, även om vi kanske inte alltid såg de förändringar som vi hade önskat.

LÄS OCKSÅ >>> Utbildning satt under lupp – håller socionomprogrammet måttet?

Camilla Blomqvist, ledamot i riksstyrelsen för Föreningen Sveriges socialchefer och förvaltningsdirektör i Göteborgs Stad

Till vardags är Camilla Blomqvist förvaltningsdirektör på förvaltningen för funktionsstöd i Göteborg. Hon är också doktor i socialt arbete. Hon lyfter socionomutbildningen i positiva ordalag och anser att debatten ibland blir missvisande.

– Det är en bred och bra grundutbildning för arbete inom välfärdsområdena. Men det är just en grund, det upplever jag att man i ibland inte tänker på när man i samhällsdebatten resonerar om socionomutbildningen.

Anser du att utbildningen behöver reformeras på något sätt?

– Jag tycker att man återkommande behöver värdera innehållet i akademiska utbildningar, så även inom socionomprogrammet, utifrån hur samhällsutvecklingen ser ut.

Camilla Blomqvist menar också att man behöver jobba mer med fortsatta studier.

– Eftersom socionomprogrammet är en grundutbildning så behöver man inom akademin jobba på ett liknande sätt som man gjort med sjuksköterskeutbildningen. Man behöver se till att det finns vidareutbildningar inom olika kompetensområden.

– Det är ju ingen som till exempel förväntar sig att en nyexad sjuksköterska ska börja jobba som barnmorska.

Var skulle du säga att samhällsbehovet är som störst i dagsläget?

– Vi ser ju att det är svårt att rekrytera inom äldreomsorgen, inom funktionshinder och inom individ- och familjeomsorgen. Vi ser också att det är svårt att rekrytera till första linjens chefer.

LÄS OCKSÅ >>> Politiken och akademin gjorde om ramverket för norska socionomutbildningen

Mari Forslund, sektionschef på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

SKR genomför just nu en undersökning av de behov som socialchefer och första linjens chefer inom socialtjänsten har identifierat vad gäller socionomprogrammet. En av de som är involverad i det arbetet är Mari Forslund, sektionschef för kunskapsstyrning på SKR.

– SKR har ett socialchefsnätverk som vi träffar löpande och de har under en tid lyft fram behov av att socionomprogrammet behöver anpassas efter samhällsutvecklingen, säger hon.

– I undersökningen frågar vi socialtjänstens verksamheter och dess chefer om hur man uppfattar dagens socionomprogram och vad som skulle behöva utvecklas. Där håller vi just nu på att samla in fakta.

Vad ser man för utmaningar med socionomutbildningen framöver, utifrån vad ni hittills har hört från socialcheferna?

– Jag kan inte svara utifrån undersökningen. Då går jag händelserna i förväg. Men om man ser till det som ofta har dykt upp över åren så handlar det bland annat om att man efterfrågar mer praktik och längre praktikperioder. Man vill också gärna se att man får göra praktik tidigt under utbildningen.

Sett till programinnehållet nämner Mari Forslund även andra punkter som historiskt dykt upp regelbundet i samtal med socialchefer.

– Man lyfter vikten av att man får lära sig samtalsmetodik och bemötande, att man får jobba med riktiga case och att man får en fördjupad kunskap om olika målgrupper.

Inom vilka områden ser SKR de största samhällsutmaningarna just nu?

– Exempel på områden som ofta lyfts och diskuteras är ju psykisk ohälsa, bostadsbrist och samhällsplanering, den växande segregationen, ansträngd ekonomi och gängkriminalitet.

LÄS OCKSÅ >>> Finska socionomutbildningen: Studielängden hetare fråga än kriminalitet