Tre kommuner om hur man jobbar med Bostad först: ”Vi sätter inga barn på gatan”
När antalet lediga bostäder är färre än antalet behövande tvingas socialsekreterarna till svåra prioriteringar. Frågan: Vem är i störst nöd? Så här jobbar man i Malmö, Västerås och Göteborg.
Emelie Bratten Hill, förste socialsekreterare Malmö stad
Den här artikeln är låst
Klicka på Prenumerera för att läsa mer om våra erbjudanden.
Redan prenumerant?
Emelie Bratten Hill
För den socialsekreterare som arbetar med biståndsbedömningar för boende kommer arbetet med en etisk stress. Emelie handleder kollegor som arbetar med boendeplaceringar, men har i flera år gjort egna boendeutredningar.
Är det vanligt att känna att man inte räcker till?
– Den känslan är rätt påtaglig dagligen i vårt arbete. Där är det kollegiala viktigt, vi behöver påminna varandra om vad vi kan och inte kan göra i vårt arbete. Ibland kan vi kan känna att vi fått ett helt liv i vårt knä att hantera. Då måste vi komma ihåg vår roll och slussa vidare till rätt insats, för vårt uppdrag är begränsat.
LÄS OCKSÅ >>> Bostad först – men bara för några få: ”Vi är sämst i klassen”
Även om arbetet sker löpande, så kommer det alltid till att vi ska bedöma vems behov som är mer akut. Samtidigt utsetts socialsekreterare inte sällan för påtryckningar att prioritera om, eller bevilja mer omfattande stöd.
– Påtryckningar från andra verksamheter, vården, nätverk eller familjemedlemmar kan innebära en stress. Personer eller verksamheter som tycker att vi ska gå in med en större insats, ibland mot klientens vilja.
Sedan hemlöshetsproblematiken delats in i två olika kategorier, socialt och strukturellt hemlösa, har arbetet förändrats.
– De handläggare som enbart arbetar med socialt hemlösa har fått en hårdare arbetsmiljö. Man sitter enbart med klienter med en tyngre problematik. Fördelen med indelningen är att antalet ärenden minskat.
Christina Persson, utvecklingsledare Västerås stad
Christina Persson
I Västerås stad har det genom åren varierat hur man från kommunens sida arbetat med att få fram bostäder till hemlösa. I skrivande stund säljs bostadsrätter som tidigare köptes för målgruppen.
– Det stämmer. En del har redan sålts och andra är i färd med att säljas.
För hemlösa finns möjlighet att få andrahandskontrakt i två plus två år, även kallat sociala kontrakt. Förutom 112 sociala kontrakt har kommunen 16 lägenheter inom Bostad först och lite drygt 130 särskilda boendeplatser inom förvaltningen.
– Vi har ett upparbetat samarbete med 15 hyresvärdar med det vi kallar för ett samverkansavtal. Genom samverkansavtalet möts kommunen och hyresvärdarna för att bland annat prata samverkan, men avtalet innebär inte några löften om bostäder
LÄS OCKSÅ >>> Helsingborg först i landet med Bostad först – men vägen har varit krokig
Samtidigt som hemlösa kan erbjudas boendelösningar, så kommer de med skarpa krav om skötsamhet.
– Om man har ett socialt kontrakt och är ensamstående så kan den som missköter sig tvingas flytta 24 timmar. Oftast tar det några dagar innan beslut om misskötsamhet är taget. Det är inte vanligt, men det förekommer. Är man en familj så har man två veckor på sig.
Att hitta en ny bostad på så kort tid måste vara svårt?
– Ja, är man en familj med barn så kan det bli tal om ett akutboende eller annan insats. Vi sätter inga barn på gatan, absolut inte.
Hur hinner ni utreda en störning på så kort tid?
– Vi har ju boendesamordnare som ser till våra bostäder med sociala kontrakt och det är klart att de ganska snabbt kan meddela om det händer något. Men jag håller med dig, jag är lite frågande till om det går så snabbt.
Edita Paljevic – verksamhetschef avdelningen boende och hemlöshet i Göteborgs stad
Edita Paljevic
I Göteborg stad ger ACT-team hemlösa och boende inom Bostad först en sammanhållen vård, och stöd. Teamen består av socionomer tillsammans med psykiatrisjuksköterskor och läkare. De är uppdelade i ett mobilt fältteam som söker upp och lotsar personer med komplexa behov rätt. Det är personer som inte har någon pågående kontakt med vare sig sjukvård eller socialtjänst. Där kan insatsen handla om att bevilja stöd som de har rätt till eller ge vård som krävs för att de ska klara av att ta del av stöd. Det andra teamet går under namnet ”Mobila resursteamet” och arbetar uppsökande gentemot klienter som bor i stadens sociala boenden eller Bostad först-lägenheter. Vad personerna vill och behöver varierar.
– Ofta är det här personer som socialsekreterare inte kunnat nå ut till, där psykisk ohälsa eller beroende gjort att de inte kommit till möten. Då kan kroppsliga besvär vara en ingång för såväl andra delar av sjukvården och socialtjänsten.
LÄS OCKSÅ >>> Bostad först-grundaren Sam Tsenberis: ”Vi valde att tro på att de själva kunde bedöma vad de behövde”
Omkring 130 klienter är just nu aktuella inom ACT-teamen. En del blir aktuella med egenremiss, de kan också komma till ett tredje team där även läkare ingår, och som gör hembesök.
– Utmaningen vi har är att vi inte satt något tak för hur många klinter som är rimligt att ha. Behovet är ganska stort och många vill ta del av stödet. Egenremisserna har ökat när ordet spridit sig från klienter som fått sina behov tillgodosedda i högre utsträckning.