”Skam är som ett gift för själen”

– Skam är som ett gift för själen, säger Göran Larsson, som är psykoterapeut och präst.

Han föreläser om skam och har skrivit boken ”Skamfilad”. Att prata om ämnet har varit Göran Larssons mission i snart 30 år. Skam präglar allt från depression till ångest, ätstörningar, beroende och trauman som mobbning, våld och sexuella övergrepp.

Göran Larsson skiljer mellan skuld och skam. Skuld handlar om en känsla av att ha gjort fel och driver oss att ta ansvar och be om förlåtelse. Skam är en upplevelse av att man själv är fel. Det är en social känsla som uppstår i relation till andra människor.

– Psykologiskt föds vi i en annan människas blick. När mitt barnbarn som bebis sökte min blick undrade hon inte vem morfar är utan ”Vem är jag?” Men om vi föds i en annan människas blick kan vi också förintas av samma blick.

Om en klient, eller konfident som det kallas inom kyrkan, bär på mycket skam är det viktigt hur personen blir sedd i terapirummet.

– Kan terapeuten se något annat än hur mina mobbare såg på mig? Eller hur mina föräldrar såg på mig? Och hur jag själv har sett på mig? Skammen läker när två människor verkligen möts.

Då slår man in en kil mellan klienten och skammen, förklarar han. Personen går från upplevelsen att ”jag är fel” till tanken ”jag har plågsamma känslor och tankar om att jag är fel”.

– Ögonblicket när skammen släpper är storartat. När någon som till exempel har varit med om övergrepp börjar säga ”Det var inte mitt fel. Det är inte jag som är ful och äcklig, utan någon annan gjorde fula och äckliga saker med mig”, säger Göran Larsson.

Enligt en italiensk litteraturöversikt bör skam vara ett centralt fokus i psykoterapi, oavsett diagnosgrupp och behandlingsmetod. Forskarna menar att psykoterapi kan minska patienters skamkänslor, men också att skammen kan försämra behandlingens effekt, till exempel om klienten inte vågar berätta viktiga saker.

Inom forskningen talas det om skam på två olika sätt, enligt psykologen Linda Wiik. Det ena är affekten skam, det vill säga en snabb fysiologisk reaktion som gör att vi tittar bort, rodnar och sjunker ihop. Det är en överlevnadsfunktion med syftet att vi ska korrigera vårt beteende för att inte bli uteslutna ur gruppen.

– Affekten är en signal om att kontakten med andra människor tappades på något sätt. Då ska vi snabbt dra oss undan och utvärdera: Har jag gjort bort mig? Bröt jag mot någon regel? Den goda skammen fungerar som en social vägvisare och motiverar människor till förändring, säger Linda Wiik.

När man däremot talar om känslan skam så har skammen fått mening. Klienten har skapat en berättelse om varför man exempelvis är ensam. Då kommer den starka självkritiken, som växer till självhat och känslan av att det är något djupt fel på en själv, att man är äcklig eller oälskbar.

– Skammen är smärtsam vilket gör att människor försöker undvika den genom att bland annat bli väldigt kritiska mot sig själva eller sin omgivning, dra sig undan eller döva känslan med alkohol och droger.

Linda Wiik jobbar med compassionfokuserad terapi, CFT, där det avskammande arbetet löper som en röd tråd genom behandlingen. Klienter som bär på skam anklagar ofta sig själva. Då brukar hon prata om att det problem som klienten söker för, till exempel alkoholbruk eller självskadebeteende, är en strategi som personen utvecklat eftersom det har varit hjälpsamt i stunden utifrån de förutsättningar som hen har haft.

– Att förstå sig själv bättre har en avskammande effekt. Vi pratar också om att klienten nu har resurser att förändra beteendet.

Hon brukar även berätta om mänskligt beteende, att vi har en tendens att försöka undvika obehag. Det kan hjälpa en klient som till exempel har svårt att exponera sig för sociala situationer trots att personen vet att hen borde. Linda Wiik försöker då få fatt i klientens självmedkännande sida och självomsorg.

– Jag vill få tag i motivet till varför personen vill exponera sig för sociala situationer. Det kan till exempel vara för att man vill må bra, eftersom man någonstans tycker att man förtjänar det – och då har man knäckt skammen, säger hon.

Jenny Svebeck är psykoterapeut, lärare i psykoterapi vid Stockholms universitet och har skrivit boken ”Att arbeta med Affektfobiterapi”. Inom affektfobiterapi, AFT, talar man om en inre konflikt hos klienten eller patienten: en affekt, som ilska, väcker skam som i sin tur triggar försvarsstrategier. I behandlingen kartläggs den inre konflikten. Kanske känner personen ilska och behöver sätta gränser, men i stället väcks skam, som gör att man kör på och biter ihop.

– Då kartlägger vi skammen: var lärde sig patienten att skämmas? Blev man tidigt skammad när man satte gränser? Eller blev man skammad när man blev arg? Att få syn på vad som skapat känslan ger trygghet, säger Jenny Svebeck.

Med tiden kan klienten reglera ner skammen, förstå att känslan är något man har fått lära sig och att ens behov är rimliga. Då kan man, i stället för att kliva in i försvarsstrategier, börja lyssna på sina behov och hitta sätt att uttrycka dem till andra människor.

– Den som varit kritisk eller aggressiv mot sin omgivning, för att slippa känna sin egen skam, kan också börja mentalisera och reflektera över hur det egna beteendet blir för andra.

Skammen kan också ställa till det i terapin. Den kan bli så stark att klienten inte vågar känna känslan, att försvarsstrategierna tar över, att personen stänger av eller inte vill komma alls. Därför är det viktigt att terapeuten är medvetet närvarande i rummet, menar Jenny Svebeck.

– Man kan säga ”Jag märker att du börjar dra dig tillbaka. Är det så att skammen blev hög nu? Ska vi andas eller räkna lampor härinne?” Efter en stund utforskar man hur det är med skamnivån nu, om känslan är lägre kan man fortsätta utforska den.

Det är även vanligt att terapeuten känner klientens skam, fortsätter hon. Man kan till exempel inför samtalet få en stark känsla av att själv vara dålig och undra om man verkligen är rätt terapeut för personen. Då kan man låsa sig som terapeut. Det är viktigt att ha koll på om det är ens egen känsla eller något som man plockar upp, menar hon.

– Har man nära till skam behöver man vara medveten om att man är sårbar där. Handledning blir också extra viktigt, säger Jenny Svebeck.

Katja Lindert Bergsten är psykolog, psykoterapeut och doktor i psykologi vid Uppsala universitet. Hon skrev sin avhandling om skam år 2005 och är medförfattare till boken ”Affektfokuserad psykodynamisk terapi”, som har ett särskilt avsnitt om skam. Även hon jobbar med affektfobiterapi och berättar att skamfyllda personer upplever positiva känslor som farliga.

– Du är ofta rädd för att vara stolt över dig själv, vara glad, tro att någon kan tycka om dig eller att du har gjort något bra. Klienterna behöver öva på att vara lojala med och känna värme inför sig själva – och lita på att även andra människor kan känna så för dem, säger Katja Lindert Bergsten.

Hon följer också med sina klienter till det outhärdliga tillståndet av skam, där det ofta finns en stark känsla av att vara utsatt, ensam, dålig och avvisad.

– Det är många gånger ett traumaarbete, att klienten återvänder till ett plågsamt tidigare tillstånd, då personen upplevde sig vara helt ensam, men nu i sällskap av någon som inte dömer en. Här kan man använda sig själv som terapeut men också delar av klienten som är mer lojala.

Katja Lindert Bergsten berättar att forskning visar att skam ofta föregår självmord. Det handlar om att skam skapar en känsla av isolering från gemenskapen, något som är outhärdligt för flockdjur.

– Därför är det så viktigt att skapa känslan av kontakt. Att det finns någon som ser och bryr sig om en. Att bryta den djupa existentiella känslan av total isolering och leta efter de positiva känslorna av att våga vara i relation.

Finns det skam finns det hopp, menar hon. Då finns också en längtan efter kontakt. Jobbet i terapirummet blir att återupprätta en varm och positiv kontakt, både mellan klienten och terapeuten och inom klienten.

– Terapeuten är en person som man kan öva på att våga upprätta en positiv kontakt med, att våga känna positiva känslor i relation till andra, säger Katja Lindert Bergsten.