”Jämförelser smyger sig in”
Begreppen för att beskriva personer med IF har ändrats, men de jämförs fortfarande med personer utan diagnosen, enligt en C-uppsats från Örebro universitet.
Agnes Lindgren Magnusson och Julia Bergenudd.
Vad handlar uppsatsen om?
Den här artikeln är låst
Klicka på Prenumerera för att läsa mer om våra erbjudanden.
Redan prenumerant?
Agnes: Vi har undersökt hur personer med intellektuell funktionsnedsättning framställs i svenska vetenskapliga tidskrifter.
Julia: Ja, och vi har jämfört Socialmedicinsk tidskrift och Läkartidningen.
Varför blev ni intresserade av ämnet?
Julia: Vi har båda lite erfarenhet av målgruppen, på olika sätt. Agnes har jobbat som boendestödjare på en gruppbostad och jag som handläggare inom LSS.
Hur gick ni till väga?
Agnes: Vi har undersökt artiklar mellan åren 1993 till 2024 och har sedan gjort en kritisk diskursanalys.
Vilka är de viktigaste resultaten?
Agnes: Begreppen för att beskriva målgruppen har förändrats men trots det så framställs målgruppen fortfarande i relation till normalitet och avvikande. Vi säger inte utvecklingsstörd eller sinnesslö, vi säger intellektuell funktionsnedsättning, men målgruppen jämförs fortfarande med personer utan IF.
Julia: Det behöver inte handla om tydliga jämförelser. Det kan vara att det smyger sig in, vilket man märker i diskurser i texterna.
Julia: Det är också en stor skillnad mellan tidskrifterna. Läkartidningen utgår från ett medicinskt perspektiv med fokus på diagnos och begränsningar, medan Socialmedicinsk tidskrift utgår från ett relativt perspektiv och ser mer till det samhälleliga perspektivet och begränsningarna där.
Vem bör läsa uppsatsen?
Agnes: Spontant tänker jag på personer inom läkarkåren, för att erbjuda ett annat perspektiv inom ett område som är så fokuserat på diagnoser. Annars tänker vi att den nog kan vara intressant för alla.
