Han leder omställningen i Järfälla: ”Det handlar om maktdelning”

– Mitt uppdrag är att är att förbereda förvaltningen på omställningen och påbörja en förändringsresa, berättar han.

Preventionsenheten, som han byggt upp och utvecklat under tio års tid, har i dag 26 medarbetare och arbetar förebyggande med bland annat föräldraskapsstöd, skolsociala team och samordning av kommunens arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck och våld i nära relationer.

LÄS OCKSÅ >>> Panelen: Så ställer vi om, inför nya SoL

Enheten samverkar med aktörer som skola, fritidsgårdar och föreningsliv och är organiserad inom socialförvaltningens öppenvård, som erbjuder bland annat föräldramottaning, ungdomsmottagning och relationsvåldsmottagning.

– Många insatser går att ta del av utan behovsprövning. Vi arbetar också uppsökande, berättar Mikael Skaghammar.

Arbetssättet ligger i linje med intentionerna i den nya lagstiftningen. Tidiga insatser och ökad möjlighet till insatser utan behovsprövning är viktiga hörnstenar i den tänka förändringen – och är det som enligt Mikael Skaghammar kan komma att påverka socialtjänsten mest.

– Det handlar om att gå från ett akutstyrt agerande till ett mer förebyggande arbetssätt och om att möta människor innan problemen vuxit sig för stora, säger han.

Självklart kommer myndighetsutövningen att fortsätta att vara en tung del av arbetet, förtydligar han. Det behövs en rättssäker handläggning som säkrar skyddet för utsatta personer. Men det handlar om balansen.

– I dag är myndighetsutövningen dominerande och det förebyggande arbetet får utföras om utrymme finns.

LÄS OCKSÅ >>> En förebyggande socialtjänst – vad kommer krävas?

Parallellt med omställningen av socialtjänsten leder Mikael Skaghammar också omställningen till god och nära vård i Järfälla. Detta eftersom kommunen ser många beröringspunkter mellan de två processerna. Syftet med omställningen av vården är att invånarna ska få en mer lättillgänglig och samordnad vård, där patientens hela livssituation beaktas. Navet är primärvården.

– Förflyttningarna inom vården och socialtjänsten är desamma. Vi ska gå från att leverera tjänster för invånarna till att i stället utforma insatser med invånarna. Det handlar mycket om samverkan mellan region och kommun, men också om att komma in tidigt, både inom i det sociala arbetet och inom hälso- och sjukvården. Jag ska nu utforska hur det konkret ska se ut hos oss, säger han.

LÄS OCKSÅ >>> Tidslinje: Detta har drivit på utvecklingen av socialtjänstlagen

Preventionsenheten i Järfälla har fått mycket uppmärksamhet för sitt förebyggande arbetssätt. I början av september fick de till exempel finbesök av Socialstyrelsens nya generaldirektör Björn Eriksson som ville veta mer om hur de arbetar och om Mikael Skaghammars tankar kring socialtjänstens förändringsresa.

– Vi som kommun börjar ju inte på noll. Vi är redan på en resa mot förebyggande och tidiga insatser. Vi hann också prata om vad Socialstyrelsen kan göra för att stötta oss i arbetet och den gemensamma resa vi måste göra i hela systemet, lokalt, regionalt och nationellt, säger Mikael Skaghammar.

På Mikael Skaghammars att göra-lista står nu att mejsla fram den färdplan som kommunen ska följa efter att den nya lagen är på plats den 1 juli 2025. Den nya socialtjänstlagen är en ramlag och anger inte några detaljer. Frågan som alla kommuner först och främst behöver fundera igenom är vilken ambitionsnivå de vill ha, enligt Mikael Skaghammar.

– Vill vi lägga oss på lägstanivån och flytta runt paragrafer i vårt verksamhetssystem för att sedan kunna argumentera att vi redan arbetar förebyggande? Eller vill vi verkligen försöka möta lagstiftningens intentioner? Det är den stora frågan.

LÄS OCKSÅ >>> Sagt om SoL: ”Vi måste se det här som en uppmaning förändra arbetssätt”

Ska verklig förändring ske är det ett grundligt arbete som behöver göras, och en omfattande resa, enligt Mikael Skaghammar. Det handlar om att förändra kulturen snarare än om enskilda metoder.

– Det finns ett bra uttryck för det: ”Kultur käkar strategier till frukost”. Med det menas att vi kan ha massor av fina planer och idéer, men så länge vi inte arbetar med kulturen så kommer inget att hända.

En sådan kulturresa skulle påverka både socialtjänstens organisation och hur arbetet läggs upp, enligt Mikael Skaghammar.

– Det låter lite flummigt, men i grunden handlar det om maktdelning. Vi som offentlig aktör får backa tillbaka till förmån för individens beskrivning av sina behov. Vi behöver dela med oss av både makt och tolkningsföreträde, givetvis inom givna ramar.

LÄS OCKSÅ >>> Cheferna Anna och Elisabeth teamar upp när socialtjänsten ställer om

I den första delen av projektarbetet ska en kartläggning och en läges- och behovsanalys göras med stöd från Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. Analysen ska svara på vad kommunen behöver göra på både kort och lång sikt, och ska lämnas över till Socialstyrelsen för en samlad analys av kommunernas situation.

Nästa fas handlar om att ta fram en konkret plan, tidsatt och fylld med aktiviteter. Denna plan ska sedan antas av socialnämnden.

Ett prioriterat område för socialtjänsten kommer att vara tillgänglighet.

– Vi behöver bland annat titta på var vi utför det sociala arbetet. Ska alla sitta på samma plats eller ska vi vara utspridda där invånarna befinner sig? Vi ska också titta på när arbetet görs och se över om våra arbetstider bör förändras. Och vi behöver titta på målgrupper – är vi tillgängliga för alla? – och på de metoder vi använder, säger Mikael Skaghammar.

LÄS OCKSÅ >>> Vetenskap och beprövad erfarenhet – vad betyder det egentligen?

Den största utmaningen han ser är den tillitsbrist som finns i samhället gentemot socialtjänsten. Tillit kommer att bli ännu viktigare när fler insatser erbjuds utan behovsprövning.

– Utan tillit kommer ingen att komma till oss. Då faller hela idén om tidiga, icke-behovsprövade insatser, säger han och fortsätter:

– Jag har jobbat länge som fältarbetare. Där är det inte jag som har makten, jag är gäst på ungdomarnas arena och måste se till att bli inbjuden. Mitt enda mandat är deras vilja att ha kontakt. På samma sätt måste socialtjänsten bygga tillit och förtroende för att icke-behovsprövade tjänster ska bli använda.

Han har också tankar om hur detta kan gå till. Tillit byggs genom relationer snarare än genom information. I dag försöker vi ofta möta tillitsbrist och desinformation genom att informera, men det fungerar sällan, enligt Mikael Skaghammar.

– Här tror jag vi måste tänka annorlunda. Vi behöver vara mycket mer relationella och möta människor där de befinner sig, både fysiskt och mentalt.

LÄS OCKSÅ >>> Sagt om SoL: ”Hoppas att det inte längre ska gå att runda barnrättsperspektivet”

Vården och socialtjänsten lider också av liknande utmaningar när det gäller mängden tid som går till administration. En läkare och en socialsekreterare lägger i dag bara en bråkdel av tiden på möten med de människor de ska hjälpa.

– Är det den balansen vi vill ha? Särskilt med tanke på att vi har så stora utmaningar med personalförsörjning. Vi har skapat ett system som driver oss in i en byråkratisering, där vi administrerar i stället för att möta människor, säger Mikael Skaghammar.

På detta område har lokala och nationella politiker och organisationer som Socialstyrelsen, SKR och Ivo ett viktigt ansvar, menar han.

– Arbetet med att förändra kulturen handlar mycket om att ha politiker och ledning med på tåget. Ska vi få en förändring på riktigt så måste även systemen förändras. Vi kan inte lösa systemproblem på individnivå eller enbart lokal nivå.

Om arbetet inte görs grundligt och på alla nivåer finns risk att det förebyggande arbetet relativiseras, enligt Mikael Skaghammar.

– De flesta kommuner skulle redan i dag kunna argumentera för att de arbetar förebyggande. Men då missar man lagens intentioner. Dessutom saknar man insikt om vad förebyggande arbete egentligen är. Det är en egen disciplin som kräver viss kompetens. Vi behöver alltid konkretisera vad vi menar med att förebygga, vad är det som ska förebyggas och hur tidigt?

Akademikerförbundet SSR har kritiserat regeringen för att det saknas pengar och krävt mer resurser för att omställningen ska kunna bli verklighet. Men här vill Mikael Skaghammar nyansera bilden.

– I en omställning behövs förstås pengar. Men jag tycker vi skjuter fel om vi enbart pratar resurser. Att skjuta till pengar men fortsätta att göra på samma sätt är inte lösningen. Vi måste börja tänka och arbeta på ett nytt sätt.

LÄS OCKSÅ >>> Sagt om SoL: ”Stöd utan individuell behovsprövning är en stor vinst”