”Ingen drömmer om att sätta på fotboja på ett barn”

– Den nya socialtjänstlagen pekar åt att vi ska röra oss tillbaka till klassiskt socialt arbete och ägna oss mer åt verksamhetens kärna: att hjälpa människor till ett bättre och värdigare liv. Samtidigt inför regeringen lagändringar där kontroll och piska är styrande. De här två inriktningarna är väldigt svåra att kombinera.

Vad innebär detta för socialarbetarens roll?

– Lagändringarna pekar åt rakt motsatt riktning om hur socialtjänsten förväntas arbeta. Det vi är mest bekymrade över är att det är för mycket av det kontrollerande, styrande och uppfostrande. Som socialarbetare kommer du jobba mindre med motivationsarbete och förändringsprocesser och bli mer en samhällets kontrollant. Det kommer bli svårt att möta människor i ögonhöjd om premissen är ”gör du inte som jag säger kommer jag tvinga dig.”

Risken är att fler lämnar socialtjänsten och att söktrycket på socionomutbildningen minskar, menar Fredrik Hjulström.

– Vi har redan idag en personalomsättning på närmare 30 procent i den här branschen. En stor faktor är att det är för mycket byråkrati och kontrollfunktioner. Stora flertalet socionomstudenter vill jobba med behandling och socialt förändringsarbete – få säger att de vill in i myndighetsutövning överhuvudtaget, än mindre med hård styrning. Ingen drömmer om att sätta på fotboja på ett barn, det är jag ganska övertygad om.

Böter till föräldrar som tackar nej till socialtjänstens hjälp, åtstramningar i försörjningsstödet, ändringar i sekretessen, kvalificering till välfärden och fängelse för 13-åringar. Lagar som kan leda till en ännu större rädsla och misstro gentemot socialtjänsten – och ett högre tryck på civilsamhället, tror Fredrik Hjulström.

– När regeringens politik blir mer repressiv kommer socialtjänstlagens intention – att fler ska söka sig till socialtjänsten tidigare – sannolikt inte infrias. Det innebär att civilsamhället troligen kommer få en ökad belastning. Men kommer de klara finansieringen? Det är inte så enkelt som att människor helt plötsligt skänker fem gånger mer pengar bara för att regeringen förändrat sin sociala politik.

Han lyfter specifikt uppluckringen i sekretesslagstiftningen, som innebär att socialtjänsten och andra myndigheter kan dela även känslig information mellan varandra. Något som kommer slå hårt mot tilliten till socialtjänsten, tror han.

– Socialtjänsten sitter redan med ett informationsunderskott, alltså att klienter inte lägger alla korten på bordet på grund av rädsla eller skam. Med den nya sekretesslagen skulle jag själv akta mig för att prata om mina problem, och jag är ändå gammal socialarbetare. Problemet är att ju mindre socialtjänsten vet, desto större risk att man hamnar fel i sin bedömning. Det är bra att man kan samverka mer, men får det konsekvensen att människor tystnar kommer man ändå inte kunna samverka på något bra sätt.

Kommer vi ha tillräckligt med folk som vill jobba inom socialtjänsten i framtiden?

– Jag tror att den repressiva lagstiftningen kommer göra det svårare att rekrytera behörig personal inom myndighetsutövningen. Känner man inte att man kan göra nytta eller stå för verksamheten kan det bli lön som driver motivationen. Det ligger i farans riktning att vi kommer se mer av socionomkonsulter anställda av bemanningsföretag. Den lösningen blir dyr för kommunerna och dålig för klienterna.

Hur påverkas utvecklingen av valutgången?

– När vi pratat med oppositionen är det tydligt att de står bakom regeringens reformer. Så det blir nog tyvärr inte så stor skillnad ifall det blir ett maktskifte. Vi kommer få leva med det här, och samhället kommer få ta konsekvenserna. Människor riskerar att få sämre hjälp eller ingen hjälp alls för att man är rädd för repressalier. Barn kommer stämplas som individuellt ansvariga kriminella och brotten kommer öka. Titta på Danmark – de har testat och sett så pass negativa effekter att de har valt att höja straffbarhetsåldern igen. Men Sverige sänker, mot bättre vetande.

Fredrik Hjulström poängterar dock att politiken går i två helt olika riktningar samtidigt – allt är inte nattsvart.

– Det finns jättemycket som är lovvärt och positivt i nya socialtjänstlagen, problemet är att politiken manglar sönder den inom många områden. Dock ska man komma ihåg att socialtjänsten inte bara är barn och unga och ekonomiskt bistånd. Inom de delar där man inte jobbar med repressiva insatser, till exempel äldreomsorg, funktionshinder och vuxenområdet, kan vi se att nya socialtjänstlagen har stor potential att blomma ut och ge positiva effekter.