Vetenskap och beprövad erfarenhet – vad betyder det egentligen?

LÄS OCKSÅ >>> Snart är nya socialtjänstlagen här – men hur ska det gå?

– Kontentan är att de här begreppen är väldigt löst definierade. De används på ett otal sätt, i olika sammanhang och av olika aktörer. Från Socialstyrelsens sida menar vi att begreppen behöver definieras och att det behövs ökad samsyn. Vi måste veta vad vi menar, så att vi inte pratar över huvudet eller förbi varandra, säger Emanuel Åhlfeldt som är utredare på Socialstyrelsen, och som i en tidigare roll vid forskningsenheten Nestor FoU-center analyserat just begreppen vetenskap och beprövad erfarenhet i socialtjänsten.

Vetenskap, säger han, kan i det här sammanhanget betyda väldigt olika saker beroende på vem man frågar. Antingen kan man luta åt att det huvudsakligen är interventionsstudier och effektstudier av behandlingsmetoder och andra insatser för brukarna som är intressanta. Då blir vetenskapsbegreppet ganska synonymt med evidens.

LÄS OCKSÅ >>> En förebyggande socialtjänst – vad kommer krävas?

Men man kan också luta åt andra hållet, och mena att vi måste kunna ta till oss all typ av forskning som är relevant för att organisera och bedriva en socialtjänst av god kvalitet.

– Då handlar det inte bara om studier om specifika insatser, utan det kan vara forskning om organisation, styrning, ledarskap och utvecklingsarbete. Massor av forskningsfält skulle kunna vara relevanta om man har den hållningen.

När det gäller beprövad erfarenhet används begreppet på väldigt olika sätt utan att skillnaderna synliggörs, menar Emanuel Åhlfeldt. En del anser att betoningen ska vara på just ”beprövad”, i den mening att erfarenheten ska vara systematiskt testad för att räknas. Andra lyfter i stället fram att essensen i beprövad erfarenhet är den skicklighet som erfarna socionomer byggt upp efter åratal i yrket – den praktiska eller tysta kunskap som gör någon till en omdömesgill yrkesutövare.

LÄS OCKSÅ >>> Sagt om SoL: ”Vi måste se det här som en uppmaning förändra arbetssätt”

– Som jag ser det ryms inte den tysta kunskapen i begreppet beprövad erfarenhet. Däremot är det väldigt viktig och central kunskap som absolut inte får slarvas bort. Beprövad erfarenhet kan man ju i princip läsa sig till som nyanställd, medan erfarenheten hos en omdömesgill yrkesutövare måste erövras genom år i yrket.

– Vi vet att arbetsplatser med hög personalomsättning eller många nyanställda inte kommer att ha samma förutsättningar att bedriva bra verksamhet.

Emanuel Åhlfeldt ser flera hinder på vägen mot en mer kunskapsstyrd socialtjänst. Ett är att det behövs mer relevant forskning på området. Ett annat är att många som arbetar inom socialtjänsten inte har förutsättningar att ta till sig forskning på ett optimalt sätt. Han jämför med hälso- och sjukvården:

– Läkare med långa utbildningar och stark professionell kollegialitet har andra förutsättningar att värdera och ha en dialog kring forskning än vad många yrkesgrupper i socialtjänsten har. Där har vi dessutom stora personalgrupper som inte alls har någon akademisk utbildning, säger han.

LÄS OCKSÅ >>> Tidslinje: Detta har drivit på utvecklingen av socialtjänstlagen

Urban Markström är professor vid Institutionen för socialt arbete på Umeå universitet och en av författarna till den nyutkomna boken Erfarenhet, vetenskap, kunskap – för den kritiskt tänkande socionomen. Han menar att ett visst ansvar att arbeta kunskapsbaserat förstås faller på den enskilda socionomen, som förhoppningsvis har tränats att tänka kritiskt och jobba med solida kunskapskällor redan under utbildningen.

Men för att förändringen i lagen verkligen ska kunna implementeras krävs mycket mer, till exempel att SKR driver på kompetensutvecklingsinsatser och att Socialstyrelsen fortsätter att formulera och revidera nationella riktlinjer på olika områden som berör socialtjänsten.

– Och så har arbetsgivaren förstås ett jättestort ansvar att skapa incitament för fortbildning. Väldigt många socionomer inom socialtjänsten har en stor arbetsbörda. Det är en dålig matchning mellan den kunskapssökande organisationen och anställda som lever under en ständig tidspress, säger han.

Precis som Emanuel Åhlfeldt understryker Urban Markström vikten av att fortsätta satsa på praktikrelevant forskning om socialtjänsten för att den nya formuleringen i lagen ska kunna omsättas i praktiken.

LÄS OCKSÅ >>> Sagt om SoL: ”Hoppas att det inte längre ska gå att runda barnrättsperspektivet”

En annan stor fråga handlar om hur kommunerna ska lyckas implementera evidensbaserade insatser och rensa upp bland dem som inte ger goda resultat.

– Det där kan vara jättesvårt för en kommun att orka genomföra. Risken är att man bara bygger på och bygger på, och till slut har man en hel rad med insatser som är ganska osorterade utifrån vilket kunskapsstöd de olika arbetssätten har.

LÄS OCKSÅ >>> Cheferna Anna och Elisabeth teamar upp när socialtjänsten ställer om

Sannolikt kommer den nya formuleringen i lagen att få ganska små konsekvenser, tror han. Det må låta pessimistiskt, men Urban Markström är i själva verket positiv. Han menar att utvecklingen mot en mer kunskapsbaserad socialtjänst tog fart redan i slutet av 1990-talet – verkligheten har gått före lagstiftningen.

– Det finns en hög ambition från statliga aktörer, kommuner och forskningsfinansiärer att stärka kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten. Ibland vill man införa en ny lag för att förändra verkligheten i grunden, men här tror jag snarare att lagstiftningen kan få något slags principiell betydelse. Den kan bekräfta att det här är en viktig utveckling, säger han.

LÄS OCKSÅ >>> Sagt om SoL: ”Stöd utan individuell behovsprövning är en stor vinst”