Svårt att föreställa sig Kriminalvårdens jätteökning tycker Mats Ädel

– Flugfiske är min kraftkälla. Det är också relationsskapande eftersom många klienter tycker om att fiska. I början av en behandling är det viktigt att hitta vad de är intresserade av och prata om det, för att skapa trygghet, säger han.

Det egna kontorsrummet är snart ett minne blott. I samband med Kriminalvårdens historiskt stora expansion bygger frivården i Gävle om till öppet kontorslandskap för att få plats med mer personal.

– Vi växer så det knakar. Det har anställts väldigt mycket folk det senaste året.

Mats Ädel berättar att trycket på frivården har ökat de senaste åren. Fler klienter sitter i fängelse vilket gör att fler behöver planera sin frigivning och genomgå behandlingsprogram. Skyddstillsynen har också förändrats så att många villkorligt frigivna är under övervakning i tre år i stället för ett år, vilket gör att de stannar längre inom frivården.

LÄS OCKSÅ >>> Visionen ”Bättre ut” ifrågasätts när Sverige får flest fångar i hela Europa

Mats Ädel visar in i ett besöksrum med två stolar och en vit tavla där det står ”Lyssna – utmana – förändra”. Som programledare jobbar han med olika behandlingsprogram, framför allt för personer som är villkorligt frigivna eller dömda till skyddstillsyn, men också enstaka klienter som sitter på anstalt.

– De flesta program bygger på kognitiv beteendeterapi och vilar på tre ben. Klienterna behöver hjälp att förändra tanke- och beteendemönster, lära sig reglera känslor och öva på färdigheter som kommunikation, att sätta gränser och be om hjälp.

I början av en behandling försöker Mats Ädel hitta klientens värderingar och vad personen vill på längre sikt. De flesta längtar efter ett lugnare liv, stabila relationer och en god hälsa. Utifrån det tittar de på om klientens nuvarande tankemönster och beteenden är hjälpsamma och hur man skulle kunna agera i stället.

– Det tar tid att hitta rätt nivå med varje person, en del har höga murar. Vi jobbar med människor som har komplexa problem och det tar tid att göra beteendeförändringar.

LÄS OCKSÅ >>> Är det rätt prioriterat att satsa miljarder på fler fängelseplatser?

För ungefär ett år sedan bestod programledargruppen av tre personer och det rådde personalbrist inom frivården i Gävle. Det gjorde att programledarna fick hoppa in och ta andra uppgifter, som att utreda behandlingsbehov och åka på kontrollrundor för att ta utandningsprover på personer med fotboja.

– Det är slöseri med resurser. Uppgifter som till exempel kontrollrundor kan lekmän göra. Behandlingsarbetet blev lidande i och med att vi fick svårare att hinna med och klienter stod i kö.

Under den perioden upplevde Mats Ädel att det blev ett större fokus på kontroll och säkerhet i verksamheten, och att behandlingsarbetet hamnade i skymundan.

– Det var frustrerande eftersom det är behandlingsarbete som jag vill specialisera mig i och som gör att jobbet fortfarande är kul efter 20 år. Jag ser också behandling som nyckeln i Kriminalvårdens vision ”Bättre ut”; att jobba med personer på ett djupare plan för att de inte ska återfalla i brott.

Köer skapar problem på flera sätt, menar han. Klienter behöver till exempel gå sina program för att bli av med sin övervakning. Vissa är också startklara och vill göra förändringar.

– Att då behöva vänta på behandling kan vara frustrerande och göra att motivationen förändras. Då tror jag också att risken för återfall ökar. Det kan även bli en längre startsträcka när klienten väl börjar i behandling, det finns mer motstånd, misstänksamhet och bitterhet.

LÄS OCKSÅ >>> Kriminalvården eller Sis för grovt kriminella ungdomar – det säger forskarna

Under våren har dock läget blivit bättre. Frivården har anställt mer personal generellt och Mats Ädel har fått två nya programledarkollegor. Det gör att han kan fokusera nästan helt på behandlingsarbetet.

– Nu när vi är fem programledare hinner vi lätt med efterfrågan på program och letar även efter fler klienter som är i behov av behandling.

Programledarna har också fått en professionell handledare, tidigare handledde de bara varandra. Det ger utrymme för reflektion och återhämtning, vilket Mats Ädel tycker är skönt.

– Både kollegial och professionell handledning är viktigt, annars blir det ett ensamt jobb.

Andra frivårdskontor har däremot köer och Gävlekontoret får ofta förfrågningar om att köra program åt dem. Behandlingen sker då ofta digitalt, vilket han inte tycker är optimalt.

– Man får bättre kontakt under ett fysiskt möte, med pauser, ögonkontakt och kroppsspråk. Men jag tror att det kommer att bli vanligare att frivårdskontoren hjälper varandra med hjälp av Skype.

En annan stor förändring är utredningsförslaget om att Kriminalvården ska ta över ansvaret för unga som dömts för allvarliga brott och som tidigare fick sluten ungdomsvård hos SiS.

­­– Det blir en stor utmaning att jobba med yngre. Det är nytt för oss och vi behöver titta på hur man gör det.

Redan nu har ungdomar som dömts till ungdomsövervakning börjat komma in till programledarna i frivården.

– Jag slås av hur avancerade en del av dem är i sitt kriminella tankesätt och beteende. Vissa har ledande roller i lokala kriminella nätverk och kan stå för en stor del av narkotikahandeln i stan.

LÄS OCKSÅ >>> Socionomen besöker frivården – så kan en arbetsdag se ut

Mats Ädel tycker att det är svårt att föreställa sig den jätteökning av anstaltsplatser som väntar inom Kriminalvården. Myndigheten tampas med personalbrist och behandling är personalkrävande, särskilt när det gäller längre, individuella program.

– En farhåga är att det kan bli svårt att ge behandling till alla som behöver det på anstalterna. Redan i dag finns det inte alltid programledarresurser och då är behandlingsbehovet större när klienterna kommer till oss i frivården.

Han tror att mängden ärenden inom frivården kommer att öka när många fler ska sitta i fängelse och därefter komma ut i samhället. Det kan skapa ökad stress och en känsla av otillräcklighet hos personalen, menar han. Sådana känslor kan i sin tur leda till sjukskrivningar och uppsägningar om situationen blir ohållbar.

– Det är också viktigt att jobba med varje klient och se vad den personen har för risker, behov och mottaglighet. Det blir mycket svårare om det är brist på personal.

LÄS OCKSÅ >>> Kriminalvården behöver bli bättre på att minska risken för återfall