Anstalter redo att ta emot barn

I måndags skulle riksdagen ha klubbat beslutet om att sänka straffmyndighetsåldern för vissa grova brott till 13 år. Men bara dagar innan meddelade justitieminister Gunnar Strömmer (M) att regeringen drar tillbaka förslaget för att justera åldersgränsen till 14 år. Anledningen var att regeringen bedömde att det saknades majoritet för förslaget i riksdagen.

– Jag och vi vill inte chansa, det är en för stor och viktig fråga för det, sade Gunnar Strömmer på pressträffen.

För två och ett halvt år sedan fick Kriminalvården uppdraget att förbereda sig att ta emot 15–17-åringar. I slutet av 2025 kom tilläggsuppdraget från regeringen att förbereda även för 13-åringar. Att regeringen nu backar från det och i stället förbereder ett förslag om att sänka straffmyndighetsåldern för grova brott till 14 år påverkar inte Kriminalvårdens planeringsarbete särskilt mycket, berättar Håkan Zandén, expert och den som har ansvarat för myndighetens förberedelser för att ta emot barn.

– De förberedelser vi har gjort för att anpassa avdelningar för 13-åringar är också en förutsättning för att möta 14-åringar. I praktiken är det ingen större skillnad för oss.

Han blev heller inte särskilt förvånad över justitieministerns beslut.

– Nej, vi är vana vid att det är mycket lagstiftning under förändring och vi är beredda på att saker och ting kan förändras. Inget är beslutat förrän det är beslutat, så är förutsättningarna.

I början av maj klubbade regeringen igenom beslutet att 15–17-åringar som begår grova brott ska dömas till fängelse i stället för sluten ungdomsvård. När lagen börjar gälla i juli kommer tre anstalter att stå redo med drygt 60 platser för ungdomar: Rosersberg och Kumla för pojkar samt Sagsjöanstalten för flickor.

– Vi räknar inte med någon anstormning, eftersom brotten i fråga ska begås efter den 1 juli så dröjer det innan nya domar vinner laga kraft.

På anstalterna har vuxenavdelningar tömts och byggts om. Varje avdelning har plats för mellan fem och åtta ungdomar. Lärare har anställts och nya utbildningar för befintlig personal är genomförda.

Under 2027 kommer fler anstalter att få sina ungdomsavdelningar redo och med ytterligare cirka 150 platser.

– Därefter får vi göra nya bedömningar, men vi har tagit höjd för 300 platser. Vi får följa lagstiftningen och samhällsutvecklingen. Kanske kommer barnen inte att begå så allvarliga brott? Det vore fantastiskt, då behöver vi inte alla platser, säger Håkan Zandén.

Den största utmaningen har enligt Håkan Zandén varit att anpassa häkten för barn under 15 år.

– Där har vi haft ett intensivt arbete med att förbereda oss för att ta emot så unga som 13 år.

Beskedet om att 13-åringar inte ska omfattas gör att det sannolikt dröjer lite till innan lagen träder i kraft. I stället för augusti kan det bli senare under hösten, vilket ger Kriminalvården lite mer tid att förbereda för de yngre barnen.

Frågan är omfattande eftersom det, när det gäller barn under 15 år, handlar om väldigt grova brott. Detta i sig gör att häktestiden tenderar att bli utdragen och en 14-åring kan komma att tillbringa lång tid i häktet. Personalen behöver få tillgång till kompetensutveckling och barnen måste ha tillgång till skolundervisning.

– Det är hemkommunen som ansvarar för skolgången, men vi skapar förutsättningarna.

Här kommer samverkan med socialtjänsten också att vara mycket viktig, förklarar Håkan Zandén.

– Det är viktigt att även socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin finns med på plats, vi försöker få till ett tätt samarbete, inte minst angående de yngsta barnen.

Förberedelsetiden har varit intensiv, men att de nya lagarna träder i kraft innebär inte det att Håkan Zandéns arbete är avslutat. Framöver väntar noggrann uppföljning av hur det går för barn som döms till fängelse.

– Den 1 juli är inte slutet, utan starten av något. Det som vi har planerat för ska nu bli verklighet.