Kriminalvården behöver bli bättre på att minska risken för återfall
Allt för få av dem som avtjänar fängelsestraff erbjuds behandling för att minska risken för återfall i brott. Det konstaterar Riksrevisionen efter en granskning av Kriminalvårdens behandlingsverksamhet.
Riksrevisor Helena Lindberg.
Ett av Kriminalvårdens uppdrag är att förebygga återfall i brott, till exempel genom att erbjuda olika former av behandlingsprogram till de klienter som behöver detta.
Ambitionen är att så många som möjligt av de med medelhög eller hög risk för återfall i brott ska genomgå minst ett behandlingsprogram. Det gäller ungefär 75 procent av alla klienter. Under 2023 var det dock 22 procent på anstalt och 13 procent inom frivården som fullföljde behandlingsprogram.
LÄS OCKSÅ >>> Visionen ”Bättre ut” ifrågasätts när Sverige får flest fångar i hela Europa
I Riksrevisionens rapport konstateras att bristerna framför allt beror på att verksamheten är underdimensionerad. Det finns varken tillräckligt med ändamålsenliga lokaler eller personal som kan arbeta med behandlingen. Så har det varit under lång tid och den senaste tidens ökning av domar och strafflängd förvärrat situationen ytterligare.
– De resurser som Kriminalvården lägger på behandlingsverksamhet är otillräckliga och behöver utökas. Det gäller även möjligheterna att delta i behandlingsprogrammen på distans, säger riksrevisor Helena Lindberg.
LÄS OCKSÅ >>> Är det rätt prioriterat att satsa miljarder på fler fängelseplatser?
Kriminalvården är just nu inne i en enorm expansionsfas och redan nu är det på många håll svårt att rekrytera kvalificerad personal till programverksamheten. Behandlingsprogrammen bygger också på att det finns en stödjande miljö utanför själva behandlingen, vilket Kriminalvården haft svårt att upprätthålla.
– Säkerhetsfrågorna är mycket viktiga men de får inte tränga ut det återfallsförebyggande arbetet. Kriminalvården behöver hantera båda delar, säger Jenny Lee, projektledare för granskningen.
