Stora brister i arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck
Både kommuner och regioner behöver göra mer för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Många saknar rutiner för uppföljning av ärenden. ”Vi kan se att det finns stora brister över hela landet”, säger utredaren Camilla Pettersson.
Camilla Pettersson.
En enkätundersökning riktad till kommuner och regioner visar på stora brister i arbetet med att motverka hedersrelaterat våld och förtryck.
Den här artikeln är låst
Klicka på Prenumerera för att läsa mer om våra erbjudanden.
Redan prenumerant?
– Det saknas jättemycket arbete kring den här frågan. Kunskapsnivån generellt behöver bli bättre men det behövs även ett systematiskt arbetssätt där exempelvis utbildning, rutiner och samverkan säkerställs, konstaterar Camilla Pettersson, utredare på Mfof.
2021 fick Mfof i uppdrag av regeringen att främja utvecklingen av våldsförebyggande arbete genom stöd till föräldrar inriktat på familjer i hederskontext. I samtal med kommuner, forskare och yrkesverksamma kom signaler om att det fanns stora regionala skillnader i hur arbetet med hedersrelaterade frågor bedrevs.
– Vissa kommuner sade att ”sådana problem har vi inte”, fast de har en befolkningssammansättning som gör att man kan anta att det finns utsatta invånare.
LÄS OCKSÅ >>> Forskaren: Det behövs mer forskning om familjebehandling i hederskontext och dess effekter
I undersökningen ingick bland annat frågor om skriftliga rutiner, rutiner för uppföljning av aktuella ärenden och arbete med föräldraskapsstöd.
– Trots att det finns lagar, föreskrifter och allmänna råd kring det våldsförebyggande arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck för såväl kommun som region kan vi se att det finns stora brister över hela landet.
Blev du överraskad av resultaten?
– Kanske lite över att det fanns så pass lite rutiner och kunskap. Jag trodde nog att vissa inte hade så utvecklat arbete men att nivån generellt var så låg hade jag inte väntat mig.
LÄS OCKSÅ >>> Så försöker Marie hjälpa familjer som levt med hederskultur: ”Det går att förändra”
De som generellt låg längre fram i det förebyggande arbetet gällande rutiner var gymnasieskolan.
– Det är i och för sig bra men också ett problem då vi behöver komma in redan i förskolan, för att möta föräldrar och stötta i de här frågorna i ett tidigt skede, säger Camilla Pettersson.
Mfof:s uppdrag ska slutredovisas i mars.
2025.