Socionomen Fredrik jobbpendlar till Norge där både lön och bemanning väger tungt
Socionomen Fredrik Brevenäs pendlar till jobbet i Norge. Villkoren, med bra lön och större möjligheter att hjälpa klienterna, har fått honom att stanna kvar. Socionomen följde med en dag mitt i vardagspusslet.
Fredrik Brevenäs pendlar från Västerås till Eidsvoll i Norge, där han jobbar på den norska motsvarigheten till ett HVB-hem. Efter tre dygn återvänder han hem igen, för en veckas ledighet. Sedan väntar fyra dygn i Norge, och sedan ytterligare en vecka ledigt.
Den här artikeln är låst
Klicka på Prenumerera för att läsa mer om våra erbjudanden.
Redan prenumerant?
En stor fördel med jobbet i Norge är lönen, som är betydligt högre än i Sverige.
– Min tjej pluggar, och jag tror inte att vi hade fått det att gå runt med en normal, svensk socionomlön, säger Fredrik Brevenäs.
Fredrik Brevenäs hemma i Västerås med sonen August.
En annan fördel med att jobba i Norge är frånvaron av karensdagar.
– Om jag skulle arbeta i Sverige och bli sjuk i 3–4 dagar – det skulle innebär flera tusen i tapp. Katastrof.
När Socionomen gör ett besök hemma hos familjen är yngsta sonen, August, sjuk och Fredrik Brevenäs måste inleda dagen med att vabba. Då får det bli ett senare tåg än vanligt till Norge.
Efter en stund är det dags att lämna Augusts storebror Albin på skolan. När Fredrik Brevenäs är hemma och ledig har han gott om tid för barnen, som inte behöver tillbringa mornar eller långa eftermiddagar på fritids och förskola.
Det finns ingen statistik på hur många svenska socionomer som jobbar i Norge, men de som korsar gränsen har några uppenbara vinster att inhämta – inte minst ekonomiska. Medan medellönen för utbildade socionomer i Sverige ligger på 40 100 kronor, enligt senaste lönekollen från 2022, tjänar man i Norge i snitt runt 50 000 kronor.
– Någon auktorisation eller licensiering för socionomer finns inte, men de flesta arbetsgivare kräver en kandidatexamen i socialt arbete. Denna examen motsvarar 180 högskolepoäng. I Sverige tror jag att det är vanligt med 210 högskolepoäng, berättar Andreas Pedersen Kikvik, senior rådgivare på Fellesorganisasjonen (FO), Akademikerförbundet SSR:s systerorganisation i Norge.
Arbetar man inom områden med kollektivavtal – vilket de flesta gör – innebär en normal arbetsvecka i genomsnitt 37,5 timmar. Ofta har de norska socionomerna också möjlighet till flexibel arbetstid.
– Socionomer som arbetar skift har en genomsnittlig arbetstid på 35,5 timmar per vecka, förutsatt att de arbetar enligt kollektivavtal och inte inom arbetsgivarorganisationen NHO, som tillåter betydligt längre arbetstider.
Andreas Pedersen Kikvik tror att norrmännen upplever det som positivt att ha svenska socionomkollegor.
– Trots att Sverige och Norge är grannländer och delar många likheter, finns det också avsevärda skillnader. Därför kan vi lära mycket av varandra, och det är en positiv bidragande faktor till arbetsmiljön.
Det blir många timmar på tåg och bussar för Fredrik Brevenäs, och därmed tid för att prata i telefonen, läsa nyheterna och lyssna på musik. Och ibland för att ta en tupplur.
I Oslo byter han tåg till Eidsvoll, som ligger 6–7 mil norrut. Resan tar ungefär 35 minuter. Efter en kvarts promenad från tågstationen i Eidsvoll är Fredrik Brevenäs sedan framme vid behandlingshemmet där han jobbar.
I Norge kan man vara tre personal på en boende, om den är krävande.
– Bemanningen är mycket bättre än i Sverige, och jag känner därför att jag har helt andra möjligheter att hjälpa ungdomar här.
