Sandra riktar fokus på våld i nära relationer mellan hbtq-personer

– Den handlar om våld i nära relationer i största allmänhet och i synnerhet om våld i nära relationer i hbtq-relationer. Jag undersökte hur de har konstruerats i offentliga dokument över tid och då fann jag att jag behövde undersöka hur kön, genus och sexualitet förstås i mitt empiriska material.

– När jag började kolla på olika insatser i kommunerna såg jag att det i princip inte finns några särskilda för våld i nära relationer i hbtq-relationer. Jag insåg att det fanns en kunskapslucka och då ville jag veta varför.

Hur gick du till väga?

– Det är en kvalitativ dokumentstudie så jag valde ut dokument först och främst för att kunna besvara min ”varför-fråga”. Jag insåg att jag behövde använda mig av dokument där dem som har makt kan förmedla sina egna konstruktioner och diskurser via dokumenten och kom fram till att Statens offentliga utredningar (SOU) är ett perfekt dokument, eftersom de ligger till grund till regeringens lagförslag i olika frågor som kan få direkta konsekvenser.

– Jag ville se hur dessa diskursiva förändringar skett under tid så jag hade fyra tidsnedslag och analyserade materialet med Norman Faircloughs tredimensionella kritiska diskursanalys.

Vilka är dina viktigaste slutsatser?

– Först och främst var det ett gemensamt drag att kvinnor konstrueras som våldsutsatta och män som våldsutövare. Våldsamt beteende blev direkt associerat som maskulinitetsnorm. Kön konstruerades enligt det binära genussystemet och genus som en spegling av det biologiska könet.

– Sexualitet var också binärt, man var antingen hetero- eller homosexuell. Det var först i en SOU från 2014 där våld i hbtq-relationer förstods som våld i samkönade relationer. Då kan man dra slutsatsen att det bara är homosexuella som konstrueras som en målgrupp för socialtjänsten men inte bi- queer eller transpersoner. De nämns inte en enda gång.

Upplever du att problemet med partnervåld i hbtq-relationer tas på allvar inom socialtjänsten?

– Det är en svår fråga att svara på. Det ser extremt olika ut i olika kommuner. Mig veterligen finns det inga insatser direkt utformade för målgruppen, så frågan skulle kanske handla om ifall regeringen tar detta på allvar. Skulle den ta det på allvar skulle de tillsätta statlig utredning som åsyftar att undersöka utbredningen av hbtq-partnervåld. Socialtjänsten får sitt handlingsutrymme av regeringen och man har sina lagar att utgå från. Det är en större fråga.

Vem tror du har nytta av att läsa din uppsats?

– Alla som jobbar inom socialt arbete på något sätt. Jag skulle önska att någon regeringsrepresentant får detta i handen och forskare skulle kanske ha nytta av den för att skildra problemet mer rättvist än vad man kan göra inom ramen för en C-uppsats. Jag skulle bara bli glad om någon som har detta som arbetsuppgift tar detta vidare.