Så stärker Helsingborg barnen inför skolstart

Diskussionen handlar om barns ojämlika förutsättningar i skolan och ett case sticker ut.

– Det handlade om en ensamstående mamma med tre barn. Hon hade invandrat till Sverige, var arbetslös och kunde inte läsa eller skriva, berättar Peter Lindqvist, projektledare på socialförvaltningen i Helsingborgs stad.

– Den äldsta sonen gick sista året på förskolan och skulle börja i förskoleklass nästa läsår. Alla på mötet förstod att han hade alla riskfaktorer emot sig och smala chanser att ta sig igenom utbildningssystemet.

Lösningen blev en skräddarsydd insats för både mamman och pojken där de tillsammans skulle få lära sig att läsa på förskolan. Det blev embryot till det som kommunen i dag kallar för Familjen läser, en insats där socialtjänst och förskolor samarbetar för att skapa bättre förutsättningar för barn att lyckas i skolan. För pojken kom det att göra stor skillnad. När skolan började efter sommarlovet var han det enda barnet i klassen som kunde läsa.

– Det blev ett jättelyft både för mamman och honom. Vi förstod kraften i den här ganska enkla förebyggande insatsen och sökte då projektmedel från Arvsfonden. När vi fick pengar så utarbetade vi en metod och skalade upp arbetet, säger Peter Lindqvist, som har projektlett insatsen.

Du nämnde riskfaktorer tidigare. Vilka är dessa?

– Den största indikatorn är föräldrarnas utbildningsbakgrund. Bland barn med föräldrar som inte har studerat mer än grundskolan uppnår bara hälften av barnen grundläggande behörighet för nationella gymnasieprogram.

– Om föräldrarna däremot har studerat på gymnasiet så har barnet ungefär 80 procents sannolikhet att komma in på gymnasiet. Har föräldrarna dessutom en eftergymnasial examen så ökar sannolikheten till över 90 procent.

Det handlar alltså om en systematisk ojämlikhet som slår på strukturell nivå. En av de åtgärder som vidtogs när Arvsfonden gick in med pengar var därför att låta projektet växa, från att vara en enskild insats till enstaka barn till att omfatta hela förskolegrupper. I dag riktar sig Familjen läser till alla förskolebarn som är bosatta i områden med låg utbildningsnivå.

Rent pedagogiskt är det inte särskilt komplicerat. På förskolor som ingår i Familjen läser arbetar förskolepedagogerna regelbundet med inledande läs- och skrivinlärning. I Helsingborg används bland annat metoden Läsklar där fokus framför allt ligger på fonologisk medvetenhet och bokstavskännedom.

Barnen utvecklas kunskapsmässigt, men minst lika viktigt är den stärkta självkänslan.

– När barnen sitter i skolbänken så känner de från början att de har det här med sig. De känner att skolan är något för dem. Det ger en bra skolsjälvbild och en tilltro till den egna förmågan.

En annan viktig del är föräldrastödet. Föräldrarna får verktyg för att stötta sina barn genom hela skolgången, dessutom motverkas den förtroendekris som socialtjänsten kämpat mot de senaste åren, förklarar Peter Lindqvist.

– Det finns ju en direkt rädsla för socialtjänsten. Om vi tar kontakt med föräldrar och erbjuder dem en föräldrakurs så tackar de flesta nej. Känslan är att det är säkrast att hålla sig borta från myndigheter och socialtjänst.

– Men när vi jobbar med Familjen läser så blir vi en del av förskolans verksamhet. Vi säger till föräldrarna att vi vill ägna året till att ge deras barn så bra förutsättningar som möjligt inför skolstarten. Då tackar de flesta ja och plötsligt har vi en samarbetsallians med föräldrarna. De vill ju inget hellre än att deras barn ska få det bra.

Hur fungerar stödet till föräldrarna?

– I början av läsåret så har vi ett enskilt samtal med varje förälder. Vi berättar om Familjen läser, vad barnen kommer att göra på förskolan, och föräldrarnas roll i det hela. Vi frågar också hur de känner inför barnens skolstart, om barnens intressen och om de är oroliga för något.

Föräldrarna erbjuds också plats i en föräldragrupp som heter Lyckas i skolan, med löpande träffar under läsårets gång. Där sker ett gemensamt lärande inför barnens skolstart, och föräldrarna får tips på övningar i att räkna, läsa och skriva.

– De vill gärna vara en del av barnets lärande. Vi trycker också på vikten av att förmedla en positiv bild av skolan och att kunna samarbeta med skolan på ett bra sätt, säger Peter Lindqvist.

Samtidigt är Familjen läser inte en insats utan utmaningar. För att den ska fungera krävs engagemang och planering.

– För att läs- och skrivinlärning ska ge effekt så behöver förskolan arbeta med det regelbundet. Det gäller att prioritera och försöka väva in det i förskolans verksamhet på ett naturligt sätt.

Hittills har insatsen visat på goda resultat. I en kartläggning av 110 femåringar som kommunen gjorde mellan september 2024 och maj 2025 syns en tydlig utvecklingskurva. I september kunde barnen i genomsnitt urskilja det första bokstavsljudet i 1 av 5 ord. I maj hade det ökat till 4 av 5 ord. Andelen barn som kunde fler än 10 bokstäver ökade också under perioden – från 18 procent till 70 procent.

Utvecklingen har i skrivande stund landat i en finalplats i Svenska utbildningspriset för ”Årets resultat”. Utöver det har Familjen läser mottagits med öppna armar av i princip alla politiska partier i kommunen – så pass att insatsen har blivit bestående.

– Inför att Arvsfondsprojektet skulle löpa ut så fattade socialnämnden, med blocköverskridande enighet, beslut om att ta över finansieringen. Så från och med 2024 bedrivs det här permanent som en del av socialförvaltningens förebyggande arbete, säger Peter Lindqvist.