Så ska barnen hållas borta från gängen

Resultatet har fått stor internationell uppmärksamhet. Hos fyra av tio barn som fullföljt programmet har kriminaliteten upphört helt, hos övriga sex har den halverats.

Nu har Sverige hoppat på tåget. I tre kommuner – Södertälje, Linköping och Göteborg – kommer den svenska motsvarigheten Rätt kurva att pilottestas fram till år 2026. Arbetet har pågått sedan hösten 2023.

– Vi befinner oss fortfarande i inledningsskedet men arbetet börjar kännas tydligare. Just nu arbetar vi med sex familjer i vårt område, säger Andreas Vetterberg, enhetschef för UngAngered och en av de ansvariga för Rätt kurva inom socialförvaltningen Nordost i Göteborg.

LÄS OCKSÅ >>> Få gängkriminella avhoppare får tillgång till psykoterapi

Samarbetet mellan polisen och socialtjänsten är uppbyggt kring en tydlig ansvarsfördelning. Från polisens sida handlar det framför allt om att ringa in de barn som kan tänkas bli aktuella för programmet. Det görs utifrån orosanmälningar och anmälda brott. Spannet löper från barn i åldrarna 8 till 15 år.

– Man tittar på vilken brottstyp det rör sig om och hur allvarligt det är, och så ställer man det i relation till barnets ålder. Ju allvarligare brott och ju lägre ålder, desto oroligare ska vi vara, säger Andreas Vetterberg.

Polisen ansvarar också för den första kontakten med familjen, där man försöker motivera föräldrarna att ta emot det stöd som erbjuds. Om familjen tackar ja tar socialtjänstens arbete vid.

– Våra insatser är breda och intensiva. Vi jobbar både med barnet i fråga och med familjen. Hos barnet ser vi över vilken problematik som finns, behöver man arbeta med beteendeförändrande program, kanske kriminalitetsprogram. Vi tittar också på hur livet fungerar i skolan och på fritiden, vad finns det för anpassningar vi kan göra där.

LÄS OCKSÅ >>> Granskning av 43 studier skänker hopp i arbetet mot gängkriminalitet

Ambitionen är att utforma ett familjesystem där medarbetare över flera enheter samarbetar för att möta familjens alla behov på samma gång. Det ska vara enkelt och okomplicerat, förklarar Andreas Vetterberg.

– Normalt sett är ju socialtjänsten väldigt uppdelad i olika stuprör, några jobbar med vuxna, några med barn, några med ekonomiskt bistånd. Vi har traditionellt sett gjort det svårt för familjer att få hjälp, man måste litegrann veta själv vilka behov man har. Genom Rätt kurva kan vi i stället navigera åt familjerna.

Tanken är att Rätt kurva ska rymmas inom respektive kommuns socialtjänstbudget men det finns också möjlighet till externa medel utanför den offentliga plånboken.

– Det kallas för Beredskapslyftet. Det är en organisation där man har samlat aktörer inom näringslivet som på olika sätt vill stötta. Om det finns kostnader som ligger utanför kommunens normala budget så kan vi hjälpa familjerna att söka stöd via Beredskapslyftet.

Förutom ren ekonomisk hjälp finns det möjlighet att få jobb eller en praktikplats. När särskilda skäl föreligger kan det också finnas möjligheter att få hjälp med att flytta om det blir svårt att delta i Rätt kurva på grund av bostadsområdet man bor i.

Rätt kurva, skulle man alltså kunna säga, består av ett samarbete mellan flera samhällsnivåer – det privata, det kommunala och genom polisen det statliga?

– Det får man nog säga, men vi som kommun går ju inte in och tar pengar från det privata. Vi kan bara informera deltagarna om att möjligheten finns och hjälpa de att söka de medlen.

LÄS OCKSÅ >>> Hon lärde sig hålla tyst – men nu har Faysa börjat berätta: ”Jag har gråtit blod”

Men även om Rätt kurva generellt sett omgärdas av positiva tongångar så finns det också utmaningar med projektet. Hur vet man till exempel att man når de barn och familjer som har störst behov? Och går det verkligen att hitta de yngsta i målgruppen via anmälda brott?

– Vi vill ju gärna nå barnen i det nedre åldersspannet och om urvalet då ska bygga på polisanmälningar så blir det ju väldigt begränsat. Det finns inte så många polisanmälningar mot barn i den åldern. Där ser jag en utmaning, säger Andreas Vetterberg, och fortsätter:

– Många av de barn som väljs ut till programmet känner vi till sedan tidigare. De finns redan i systemet. Det är ju också ett tecken på att systemet faktiskt fungerar och att det görs orosanmälningar, samtidigt är ju ambitionen att vi ska komma in redan innan orosanmälningar görs.

Kritiken mot Rätt kurva har inte varit obefintlig. När projektet offentliggjordes i fiol blev det ifrågasatt av Rädda barnen som menade att socialtjänsten och polisen ägnar sig åt selektering och att barn och att familjer får en negativ stämpel på sig.

”Det blir ju en oerhörd stigmatisering där vissa barn stämplas till att vara potentiella brottsutövare, medan barn i andra områden får insatser för en trygg och likvärdig uppväxt”, sa Erik Ulnes, policyrådgivare hos Rädda barnen i Göteborg, till SVT.

– Vi var nog ute lite väl tidigt i media, innan vi egentligen hade så mycket att berätta om, säger Andreas Vetterberg, och fortsätter:

– Jag förstår att familjer kan känna sig utpekade, att man känner att ens barn ringas in som gängkriminell vid nio års ålder. Men det är ju inte alls det vi vill signalera. Det handlar om en indikation, att om det fortsätter i en viss riktning så kan det gå illa längre fram.

LÄS OCKSÅ >>> Panelen: Så jobbar vi psykoterapeutiskt med avhoppare

Han ställer sig också frågande till vissa delar av kritiken.

– Jag kan tycka att den är lite konstig. Socialtjänsten är ju uppbyggd på att selektera. Vi kan inte ge alla barn i hela Sverige samma insatser. Det blir ju individanpassat, säger han.

Rätt kurva har också kritiserats för att spä på den misstänksamhet som redan finns mot socialtjänsten, kopplat till desinformationskampanjen som pågått de senaste åren. Just nu är det enligt Andreas Vetterberg en av de största utmaningarna att vinna familjernas förtroende.

– En stor del av arbetet handlar ju om det, att få med sig familjerna på tåget. Deltagandet är helt och hållet frivilligt och då behöver vi bli duktiga på att bygga relationer och motivera.

Utvärderar ni arbetet löpande tillsammans med de övriga pilotkommunerna?

­– Ja, vi har utbyten med varandra, både övergripande på chefsnivå och bland koordinatorer och behandlare. Vi arbetar ju lite olika, utifrån att våra organisationer ser olika ut.

Göteborg är till exempel den enda pilotkommunen som valt att anställa specifika behandlare för det här projektet – ett val med både för- och nackdelar.

– Vi såg ett utrymme för det rent ekonomiskt. Har man andra uppdrag blir ju Rätt kurva något man gör utöver det. Vi vill ha folk som kan fokusera helt och hållet på det här. Nackdelen blir att man kanske inte har någon bakgrund eller relation till kollegorna på socialkontoret. Men det kommer ju med tiden.

Vad händer när pilotperioden är över?

– Det här följs av forskare från Göteborgs universitet som tittar på pilotprojekten över alla tre områden. Förhoppningsvis gör vi något rätt och då är det allas ambition att det här ska byggas in i ordinarie strukturer. Vi har alla förutsättningar. Det är vår intention.

LÄS OCKSÅ >>> ”Vad ska du hjälpa mig med då, terapeutjävel?”