Så ser mobbningens konsekvenser ut i det längre perspektivet

– Om man tittar på barn generellt som mår dåligt så har de inte alls samma risk för underkända betyg som de som samtidigt blir mobbade, berättar Magnus Loftsson, forskningsledare på Friends.

Särskilt svårt är det för dem med lågutbildade föräldrar.

– De har ingen buffert. Utsatta barn till föräldrar med universitetsutbildning däremot lyckas i högre grad skolan. Av den anledningen tycker vi att mobbningen är ett problem också för principen om likvärdig utbildning: Det är de barn som allra mest behöver klara skolan som det går sämst för.

Sverige var tidigt ute i arbetet mot mobbningen, och internationellt sett har vi haft en relativ låg grad av den. Efter 2013–2014 hände dock någonting, och antalet barn som utsätts för mobbning fördubblades under en tioårsperiod, enligt Folkhälsomyndighetens undersökningar.

– En orsak till den kraftiga ökningen är kopplad till digitaliseringen. Där ligger Sverige i framkant, och det har gjort att vi ser de negativa konsekvenserna tydligare och tidigare än andra länder. När mobilerna blev utbredda ökade kränkningarna.

Nätmobbningen är dock inte hela förklaringen. Den negativa utvecklingen bottnar också i politiska prioriteringar, menar Magnus Loftsson.

– De här frågorna prioriterades mycket högre för några decennier sedan. Nu är det andra länder som visar ledarskap. I Norge har man till exempel haft ett uthålligt och långsiktigt arbete, där utbildningsdepartementet jobbar i en samverkansmodell med lärarfack, elevhälsoorganisationer, skolledarförbundet och olika regionala organisationer. Något liknande har vi inte i Sverige.

Så vilka är mobbningens konsekvenser? De är många och stora. Inte bara på kort sikt, utan också på lång. Det framgår av en doktorsavhandling från förra året, där Johan Lidberg, nu psykolog på en vårdcentral i Lidköping, har intervjuat unga vuxna med erfarenheter av att ha blivit mobbade som barn.

– Vi ser sådant som ångest, självskada, suicidalitet och högre nivåer av psykiatriskt inneliggande vård. Andra effekter är social ångest, problem med att behålla vänner och relationer, lägre utbildningsnivå, sämre betalda jobb och mindre ackumulerad förmögenhet.

För samhället innebär allt det här en rejäl belastning, också i rent ekonomiska termer. Enligt Friends rapport. Mobbningens pris från 2022 kommer ett års mobbning att kosta samhället 46 miljarder kronor över en trettioårsperiod.

– Räkningen kommer i form av att personer hoppar av skolan, får ett försenat inträde på arbetsmarknaden och lider av psykisk ohälsa. Det finns en bra studie från Australien som menar att så mycket som 8–10 procent av all ångest och depression i hela befolkningen har att göra med mobbning under skoltiden. Då kan man kanske ana vidden av kostnaden.

Faktum är dock att alla inte drabbas av mobbningens långtidskonsekvenser. I sin forskning har Johan Lidberg försökt ta reda på vad det beror på, och funnit en gemensam nämnare bland dem som trots sina svåra erfarenheter mår bra: de hade någon vuxen i skolan som såg och bekräftade dem i deras upplevelser.

– Även om det inte gjorde att mobbningen slutade verkar det vara en superviktig faktor. Vi tolkar det som att de här personerna gav dem möjlighet och en frizon för deras utvecklingspsykologiska process, där de kunde testa och utveckla en trygg och stabil identitet.

Här får, enligt Johan Lidberg, skolkuratorerna en avgörande roll, som i enskilda samtal kan axla rollen av den som ser, bekräftar och stöttar individerna.

Magnus Loftsson beskriver rent av skolkuratorernas roll i arbetet mot mobbning som den viktigaste på skolan. Han har precis skrivit en bok tillsammans med Maria Dufva som handlar om de sju färdigheter som WHO menar skyddar barn särskilt mot mobbning och kränkningar. Det handlar om sådant som problemlösning, reglering av känslor, och att kunna dra gränser.

– WHO understryker att utbildning som stärker barns sociala och emotionella förmågor är särskilt skyddande, och för sådan färdighetsträning tror jag att skolkuratorer och elevhälsan är särskilt lämpade. Kuratorer och socionomer har ju en grundutbildning som går hand i hand med den här typen av förmågor.

Friends vill nu att den svenska regeringen tar ett samlat grepp om mobbningen, och efterfrågar en nationell plan där man kartlägger problemen, satsar på fler vuxna i skolan och stärker barnens sociala och emotionella förmågor. Det kräver öronmärkta resurser, konstaterar Magnus Loftsson.

– Har man möjlighet att jobba med det förebyggande och främjande arbetet, och att stärka klimatet på skolan generellt, finns det extremt mycket att vinna vad gäller barns trygghet.