Panelen: Så ger vi stöd till dem som utsatts för ekonomiskt våld

Christin Weikel Vickman, föreståndare för Kvinno- och tjejjouren Adas skyddade boende

– När det gäller ekonomiskt våld handlar det, precis som vid allt annat våld, om att bekräfta och synliggöra. Det kan också vara att ge information om vilka juridiska rättigheter man har och annan samhällsinformation som kan vara relevant. Ett skyddat boende är en komplex insats där det ingår många olika typer av stöd kring våldet man varit utsatt för. Samma slags stöd ger vi dem som vi möter via vår samtalsmottagning och telefonjour.

Vad för stöd kan behövas specifikt vid ekonomiskt våld?

– Om det handlar om en bodelning stöttar vi genom den processen. Om det finns tillgångar hänvisar vi också vidare till några specifika advokater som många kvinnor varit nöjda med, just när det gäller bodelning. Men det är egentligen inte så vanligt, ofta orkar kvinnan inte kämpa för sakerna.

LÄS OCKSÅ >>> Lättare än någonsin att ta kontroll över en partners ekonomiska liv

Hur vanligt är det att de ni möter varit eller är utsatta för ekonomiskt våld?

– Det finns i princip alltid med i bilden. Klassiskt är till exempel mammor som efter en separation får stå för nästan alla kostnader för barnen och inte vågar be om underhåll, samtidigt som de, som en konsekvens av våldet, kanske är sjukskrivna och därför har mycket lägre inkomst.

Får ni ibland se att det börjar ordna upp sig ekonomiskt för kvinnorna?

– Det är sällan. När det gäller sådant som bodelning och skuldsättning handlar det ofta om långa processer. Den ekonomiska utsattheten som en del kvinnor hamnar i efter en separation är ofta mycket långvarig, skulle jag säga.

Bedriver ni någon annan verksamhet för att motverka ekonomiskt våld?

– Vi håller föreläsningar för att utbilda allmänheten och yrkesverksamma om mäns våld mot kvinnor. Där ingår självklart ekonomiskt våld eftersom det är lika vanligt, och får allvarliga och långvariga konsekvenser precis som fysiskt, psykiskt och sexuellt våld.

LÄS OCKSÅ >>> Uppsala kvinnojour: ”Männen kontrollerar ekonomin fullständigt”

Magnus Svensson, enhetschef på Psykoterapienheten, RFSU-kliniken

– På vår klinik har vi en sexualmedicinsk enhet och en psykoterapienhet där vi också har fokus på familjerådgivning. Vi frågar alla som kommer om de har varit utsatta för våld generellt. De som svarar ja kan sedan utveckla vilket slags våld det handlar om. Sexuellt våld är vårt huvudfokus men vi vill även fånga upp fysiskt och psykiskt våld, liksom ekonomiskt våld och hedersvåld.

– Vår erfarenhet är att de olika våldsformerna ofta hänger ihop, men vi möter inte frågor om ekonomiskt våld särskilt ofta.

Tror du att det finns ett stort mörkertal?

– Generellt finns det ett stort mörkertal när det gäller våldsutsatthet. De som kommer kanske inte först berättar att de är utsatta, det är vanligt att känna skuld och skam. Med tanke på att vi inte heller har ekonomiskt våld top of mind är det säkert ett jättestort mörkertal när det gäller det.

Hur hjälper ni dem som utsatts?

– Vi kan erbjuda ett kortare rådgivningssamtal. Vi hänvisar sedan vidare, framför allt till relationsvåldscentrum där man bor eller till idéburna verksamheter som Alla kvinnors hus, men också så klart till Kvinnofridslinjen. När det gäller familjerådgivning är det svårt att bedriva om det förekommer våld i relationen. Även då hänvisar vi till stöd från exempelvis relationsvåldscentrum.

LÄS OCKSÅ >>> Experten: Så kan personer som utsätts för ekonomiskt våld få hjälp

Vad vet ni om förekomsten av ekonomiskt våld i samkönade relationer?

– Jag kan inte uttala mig när det gäller just ekonomiskt våld. Däremot vet vi att personer som redan är i marginaliserade grupper, som hbtq-personer, äldre, funktionsnedsatta eller personer med olika former av psykisk ohälsa, också är speciellt utsatta för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld.

Anna Häger, verksamhetschef för Kvinnofridsenheten, vid Akademiska sjukhuset i Uppsala

– Vi har fyra olika nationella stödlinjer som man kan ringa till: Kvinnofridslinjen, Stödlinjen för män, Stödlinjen för transpersoner och ickebinära samt Rätt att välja, som vänder sig till personer som lever i hedersvåld. De som svarar på samtalen är sjuksköterskor, socionomer eller personer med annan högskoleutbildning som har jobbat som kuratorer. Alla fyra stödlinjerna får samtal som handlar om ekonomiskt våld.

– De som ringer berättar om sina erfarenheter och vi lyssnar och ger det bästa stödet vi kan utifrån hur den beskrivna situationen ser ut. De som ringer är anonyma, vi för ingen dokumentation och ringer inte upp, utan vi försöker att motivera till att ta de kontakter vi rekommenderar.

Vad kan det vara till exempel?

– Det är väldigt olika hur det ekonomiska våldet ser ut. Vi hänvisar till alla samhällets resurser, både myndigheter och civilsamhälle. Vi lyssnar också för att se om det finns andra i inringarens nätverk som kan ge stöd. Det gäller att skapa trygghet så att personen kan återta kontrollen över sitt liv.

Hur vanligt är det med frågor som rör ekonomiskt våld?

– Jättevanligt. Sedan kan det vara så att man som inringare inte förstår att man är utsatt för ekonomiskt våld, men vi kan hjälpa till att se vilka typer av våld personen är utsatt för. Det kan hjälpa en del som ringer att få rätt kontakter vidare. Ibland har de sökt stöd på andra ställen och inte hittat rätt.

Vad vill de flesta få ut av samtalet till er?

– Man vill att någon lyssnar på ens berättelse och bekräftar en. Det är inte alltid man vet vart man kan vända sig för att få stöd när man är utsatt för våld, men då är det väldigt bra att ringa oss för att få en nyckel till nästa steg i processen.