Panelen: Så agerar vi när det finns husdjur i våldsamma relationer

Veronika Hultquist, socialsekreterare och samordnare för våld nära relation på socialtjänsten i Karlskoga kommun

– Vi har som rutin att alltid fråga om det finns husdjur med i bilden när vi kartlägger klientens livssituation i ett ärende om våld i nära relation. Vi frågar också om mannen utövat våld mot djuret. Om det finns ett husdjur i hemmet tar vi med det i beräkningen när vi gör säkerhetsplaneringen för att genomföra flytten, så att vi även kan ta med djuret.

– Om den våldsutsatta inte äger djuret brukar det inte bli så att det följer med. Om djuret däremot ägs gemensamt med våldsutövaren brukar vi ta det med oss och sedan hanteras ägandefrågan av det skyddade boendet.

LÄS OCKSÅ >>> Husdjuren viktiga i våldsamma relationer – kan spela livsavgörande roll

Vad händer med husdjuret?

– Vi försöker alltid i möjligaste mån hitta en placering där kvinnan eller barnet kan ta med sig sitt djur och vänder oss i första hand till skyddade boenden som är husdjursanpassade. Många skyddade boenden erbjuder möjligheten för våldsutsatta att ta med sig djur, genom att de har specifika husdjursrum och liknande. Men de husdjursanpassade platserna är begränsade och ibland får jag ringa och jaga.

– Om vi inte lyckas hitta en placering dit djuret kan följa med brukar vi ta kontakt med lokala djurskyddsföreningar i Karlskoga som kan ta emot husdjuret i ett jourhem. Vid behov tar vi också kontakt med länsstyrelsen, till exempel om djuret är skadat och behöver vård.

Hur har synen på husdjurens betydelse förändrats?

– Jag upplever att djurens betydelse har uppmärksammats mer de senaste åren. Vi på socialtjänsten har blivit mer medvetna om hur viktigt det är att få med djuren vid omhändertagandet och att även de skyddade boendena har öppnat upp mer för att våldsutsatta ska kunna ta djuren med sig.

Maya Heckscher, enhetschef för familjefrid på Region Gotland

– Vi utgår från att husdjur kan ha en avgörande betydelse vid våld i nära relation. Frågan om klienten har husdjur är en av många frågor som vi ställer systematiskt i våra riskbedömningar och säkerhetsplaneringar. Finns det ett djur i hemmet är det självklart för oss att vi behöver hitta lösningar som även omfattar djuret. Vi brukar inte kolla om klienten är ägaren.

LÄS OCKSÅ >>> Djurens rättigheter i våldsamma relationer – vad säger lagstiftningen?

– Vi har haft ärenden med allt från tarantellor till höns och hästar, även om hund och katt är vanligast. Det är svårare att hitta en lösning för större djur, som hästar, men det är inte omöjligt. Tarantellor och liknande är lättare eftersom människor inte är allergiska mot dem.

Vad händer med husdjuret?

– I samband med pågående våld då vi åker ut tillsammans med polisen och klienten omedelbart måste komma från platsen blir det en akut lösning som inte är tänkt att vara över längre tid. Det kan till exempel vara att socialjouren måste lösa ett boende över natten.

– Vi sätter inte i gång och forslar hästar på natten men däremot kan mindre djur som hundar och katter följa med. Då kan vi välja en jourlägenhet där man får ha djur eller boka rum på ett djurvänligt hotell. Ibland har klienten en egen lösning för hur man ska göra med djuret. Om det inte föreligger någon risk för att djuret ska skadas kan det även vara kvar hemma.

Finns det tillräckligt många platser där man får ta med husdjur?

– Vi har upphandlat ett antal skyddade boenden på fastlandet och kan erbjuda placering hos en utförare som har möjlighet att ta emot djur. Det finns tillräckligt många som gör det, hittills har vi alltid lyckats.

Elin Bengts, socialsekreterare på enheten för våld i nära relation i Västerås stad

– Steg ett är att komma ihåg att lyfta frågan om det finns djur i hemmet. Vi har jobbat mycket med det och lyft ut våld mot djur som en särskild fråga i vår utredningsmall. Vi brukar fråga om det är klienten som äger djuret och om det finns papper på det, eftersom klienten då har ett annat mandat.

LÄS OCKSÅ >>> ”Om du lämnar mig skjuter jag hästen”

Hur ser kunskapen ut om de här frågorna?

– Vi jobbar tätt tillsammans med Länsstyrelsen Västmanland som har haft en samverkansgrupp för våld i nära relationer där det finns djur med i bilden. I gruppen har jag suttit som representant för våld i nära relation-enheten, tillsammans med djurskyddshandläggare, veterinär, polis, åklagare och representanter från socialjour, kvinnojour och organisationen Voov, som erbjuder jourhem för husdjur som inte får följa med till skyddade boenden. Där har jag kunnat lyfta avidentifierade ärenden och fått stöd och råd.

– Samverkansgruppen är för tillfället pausad men den har underlättat mycket och jag vet vilka kontakter jag kan ta när det dyker upp ärenden där det förekommer djur. Inom socialtjänsten kan folk också flagga till mig när det kommer ärenden med djur och då kan jag ge vägledning eller koppla ihop dem med till exempel djurskyddshandläggaren eller åklagaren i samverkansgruppen.

Vad händer med husdjuret?

– Finns djur i familjen kan vi ringa ansvarig på länsstyrelsen och bolla ärendet. Vi kollar också med det skyddade boendet om de kan ta emot även djuret. Går inte det hör vi med klienten om det finns någon i personens nätverk som kan ta hand om djuret. Om det inte finns frågar vi Voov om de har ett jourhem tillgängligt eller hör med länsstyrelsen om de till exempel kan tipsa om ett bra hundpensionat.