Ny kunskap om riskgrupper och mörkertal inom spelberoende

– Vem som helst kan fastna i spel. Vi vet att det är många män som spelar och därför får problem och vi vet att det finns vissa grupper där risken är högre än hos andra. Men spelproblem finns överallt, säger Jessika Spångberg, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Enligt den senaste statistiken från befolkningsstudien Swelog har drygt fyra procent av Sveriges befolkning, motsvarande cirka 352 000 personer, problem med spel i olika omfattning. Det är en nivå som har varit relativt konstant sedan 2014 då riskabelt spelande började mätas genom den Nationella folkhälsoenkäten.

LÄS OCKSÅ >>> Så stöttar vi anhöriga till beroendesjuka

Däremot har antalet personer som vårdas för spelberoende ökat sedan 2010. Jessika Spångberg lyfter två bidragande faktorer:

– Runt 2010 kom en möjlighet för kommuner och regioner att få utvecklingsmedel från Folkhälsomyndigheten för behandling av spelberoende. Den stora ökningen kom i samband med att spelberoende skrevs in i socialtjänstlagen 2018, säger hon.

Men det finns också frågetecken eftersom det statistiska underlaget är begränsat. Det man i dag vet är att en stor del av vården för spelberoende sker inom den öppna specialistsjukvården. Under 2022 registrerade man där drygt 900 personer. Det man däremot inte vet är hur många som söker sig till andra vårdinrättningar, till exempel primärvården.

– Oavsett om man söker hjälp för spelproblem har vi sett i våra befolkningsstudier att det finns personer med spelproblem och anhöriga inom andra verksamheter, till exempel budget- och skuldrådgivningen och familjerådgivningen, säger Jessika Spångberg.

– Vi har nyligen gått ut med en enkät till familjerådgivare runt om i Sverige och frågat om de träffat någon med spelproblem. Där svarade 90 procent ja. Nu gör vi fördjupade intervjuer för att få mer kunskap.

Tittar man på siffror från nättjänsten spelpaus.se blir det än mer relevant att tala i termer om mörkertal. Spelpaus.se är en tjänst från Spelinspektionen där man kan stänga av sig från spel hos alla spelbolag med svensk licens. Spelbolagen får då inte heller rikta reklam till dig. Från att spelpaus.se infördes i januari 2019 har över 100 000 personer valt att stänga av sig. Det ger ett årligt snitt på cirka 25 000 personer, som man då kan ställa mot de 900 personerna inom specialistsjukvården.

– Spelinspektionens analyser visar att de flesta som stängt av sig har problem att kontrollera sitt spelande. Cirka 20 procent har stängt av sig för att man vill slippa spelreklam eller att man har en anhörig med spelproblem, säger Jessika Spångberg.

Vilka är det då som utvecklar ett spelberoende? Även om alla kan drabbas så finns det som sagt grupper som löper större risk än andra. Män och killar är överrepresenterade i statistiken, oavsett om det handlar om omfattning av spelproblem, spelavstängning eller behandlingsstatistik. Saknar man dessutom eftergymnasial utbildning, bor i ett socioekonomiskt utsatt område eller är låginkomsttagare blir risken ännu större.

Det finns också riskgrupper som man fram tills alldeles nyligen inte känt till. Det visar ny forskning från Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, där man bland annat tittat på skillnader mellan män och kvinnor.

– En inte så rolig upptäckt som vi gjort när det kommer till kvinnor som hamnar i spelberoende är att det ofta rör sig om ensamstående mödrar, säger Anna Gordh, lektor i neurovetenskap och fysiologi.

För männen är det tvärtom. Där är det mer regel att man lever i en relation. Anna Gordhs forskning pekar även på att kvinnor tenderar att fastna snabbare i ett spelberoende än män.

– Generellt sett har kvinnor haft problem fem år mindre än männen innan de söker vård. Varför det är så vet vi inte men det finns teorier. Många kvinnors spelande föregås till exempel av depression. Då kan spelandet fungera som en slags ångestlindring vilket gör att man snabbare hamnar i ett beroende. Om du känner att du får en minskning av din ångest när du spelar, då vill du ju spela mycket, säger hon.

För männen är det återigen tvärtom. Där blir man vanligtvis deprimerad först efter några års spelande. Anledningen till att man börjar spela är för att det är kul, spännande och en trevlig vana, förklarar Anna Gordh.

Behöver vården anpassas mer utifrån kön när det kommer till spelberoende?

– Det är en av de saker vi vill trycka på när vi såg de här resultaten. Vi tror ju att man i framtiden kommer kunna skräddarsy behandling för män och kvinnor.

Gemensamt för alla som fastnar i spelberoende är att de negativa konsekvenserna kan eskalera snabbt. Betydligt snabbare än förr.

– När jag började jobba med det här 2006 pratade man om att det tog år att arbeta upp ett spelberoende. I dag pratar man om några månader och det kan gå väldigt fort att spela bort stora summor pengar, säger Jessika Spångberg.

– Det händer så mycket på spelmarknaden också. Förr lämnade man in sitt tips och så fick man pengar på lördagen. Nu finns det så många spelobjekt och hög tillgänglighet via spel på internet, fortsätter hon.

Ta en fotbollsmatch till exempel. Förr var det i regel vinst, oavgjort eller förlust man spelade om, och matchresultat. I dag kan man betta om vilken spelare som gör det första målet, hur många frisparkar, hörnor eller straffar det blir, vilken spelare som får ett gult kort. Det finns till och med spelbolag som erbjöd odds på sannolikheten att fotbollsspelaren Luis Suarez skulle bita någon under fotbolls-VM i Ryssland 2018.

Skadeverkningarna som ett spelberoende för med sig är flera och tätt sammanlänkade, förklarar Jessika Spångberg.

– Att ha en dålig ekonomi är en stressfaktor i sig och det påverkar hälsan. Vi vet att psykisk ohälsa är vanligt inom den här gruppen och risken för suicid är hög. Sedan finns det ju också sociala konsekvenser, skilsmässor, problem med andra relationer, risk att förlora jobbet. Och så blir det ju tufft för anhöriga.

Spelberoende är också förenat med skuld och skam vilket försvårar både för den som behöver hjälp och den som vill hjälpa.

LÄS OCKSÅ >>> Forskning kopplar samman trauman från barndomen med beroenden senare i livet

– Det här är ju en sjukdom som man i väldigt stor utsträckning vill dölja. Även om man får en fråga så är det ju inte givet att man ger ett ärligt svar tillbaka, säger Madeleine Tügel.

Hon är förbundsordförande för Spelberoendes Riksförbund som i dagsläget stöttar cirka 5 000 personer runt om i landet med en historik av spelberoende.

– Vi erbjuder framför allt gruppmöten för spelare och närstående, både lokalt i de städer där vi finns, men även online. I Stockholm, Göteborg och Malmö erbjuder vi också enskilda samtal med rådgivare.

Madeleine Tügel anser att det generellt sett finns en stor brist på kunskap när det kommer till spelberoende.

– Spelbolag och samhället i stort behöver lyfta behovet att prata om baksidorna, att det här är en produkt som är beroendeframkallande. Vi har ju det med alkohol bland annat, säger hon, och lyfter Systembolagets initiativ IQ som exempel, där fakta om alkohol samlas.

– Detsamma gäller spel. Det handlar inte om att förbjuda utan om att upplysa. Jag tänker till exempel att arbetsgivare har en stor möjlighet att ställa frågor. Men då behöver man ju också kunskap och information. Om man får ett ja på en fråga om spelberoende, vad gör man då?

Vad gör man då?

– Jag tänker att det är viktigt att man tar reda vilka konsekvenser det har fått och vad spelet har för funktion för personen. Samt att söka kunskap hos Spelberoendes Riksförbund eller Stödlinjen för spelberoende och närstående.