Lättare än någonsin att ta kontroll över en partners ekonomiska liv

Uppgifterna om hur vanligt det är med ekonomiskt våld i nära relationer varierar. Enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå, från 2024 har 5,7 procent av alla kvinnor någon gång i livet utsatts för ekonomiskt våld av en partner eller tidigare partner.

LÄS OCKSÅ >>> Experten: Så kan personer som utsätts för ekonomiskt våld få hjälp

En studie från Stockholms och Göteborgs universitet pekar emellertid på att problemet är betydligt vanligare. I enkätstudien svarade åtta procent av kvinnorna att de är utsatta för ekonomiskt våld av sin nuvarande partner, och hela 25 procent att de varit utsatta av en tidigare partner.

Linnéa Bruno, doktor i sociologi och docent i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet, är en av forskarna bakom studien och berättar att det är en av de första i Norden som undersöker omfattning och mönster av ekonomiskt våld. Fenomenet är mer studerat internationellt, och forskningen visar att ekonomiskt våld får allvarliga och långtgående konsekvenser för både fysisk och psykisk hälsa.

LÄS OCKSÅ >>> Experterna ger svar: Hur kan fler förmås sluta att utsätta närstående för våld

Det ekonomiska våldet brukar delas in i tre huvudsakliga former. Den första handlar om kontroll: Våldsutövaren ifrågasätter inköp, kontrollerar bankuttag, ger pengar som belöning eller håller inne med pengar som ett straff för något den utsatta gjort. Den som utsätts får inte vara med och fatta beslut om ekonomin.

Den andra delen handlar om exploatering: Våldsutövaren tvingar till exempel den utsatta att överlämna sitt Bank-id, skriva på banklån och abonnemang eller utnyttjar personen på andra sätt som ger förövaren ekonomisk vinning.

Den tredje delen handlar om inkomstsabotage: Den utsatta hindras att skaffa sig en egen inkomst genom arbete eller studiemedel.

– Inkomstsabotage verkar vara mer vanligt i en del andra länder, medan vi i Sverige har byggt samhället kring en tvåförsörjarmodell i familjen. Här är exploatering mer vanligt, säger Linnéa Bruno.

En del handlingar inom ekonomiskt våld är redan kriminaliserade, som stöld. Men det finns också många som inte är det, berättar Linnéa Bruno.

– Inom en relation förväntas man hjälpas åt och dela på allt, och det kan vara svårt att veta var gränsen går. Var övergår en ojämnställd relation till en förtryckande, våldsam?

Forskningen visar att det, i relationer där det förekommer ekonomiskt våld, oftast också finns inslag av fysiskt eller sexuellt våld. Detta våldskapital kan förövaren växla mot ekonomisk vinning.

Till skillnad från fysiskt våld, som förhoppningsvis minskar drastiskt vid en separation, kan det ekonomiska våldet dessutom fortsätta även efter att paret flyttat isär. Det gäller särskilt om man har barn tillsammans.

– Det handlar om att förövaren exempelvis vägrar att betala underhåll eller medvetet drar ut på och saboterar bodelningsprocessen så att den utsatta inte kan få ut de pengar hon har rätt till.

Lagstiftning är en väg att gå för att motverka problemet. Det vore till exempel rimligt om staten tog ansvar för att kräva in pengar från den som är underhållningsskyldig, menar Linnéa Bruno. Dessutom borde man skrota den obligatoriska betänketiden på sex månader inför en skilsmässa där det finns barn i äktenskapet, eftersom det är svårare att söka ekonomiskt bistånd om man fortfarande är gift men inte kan samarbeta med sitt ex.

– Jag tror också att det skulle hjälpa många om det sattes en gräns för hur länge bodelningsprocesser får pågå och om man återinförde rätten till rättshjälp vid bodelningsprocesser, vilken togs bort på 90-talet. Vår digitala ekonomi har ökat risken för ekonomiska övergrepp i nära relationer, det visar en ny studie från Umeå universitet. Att kunna handla, investera och flytta pengar sömlöst, utan att behöva befinna sig på rätt plats och vid rätt tid, är för de flesta av oss en välsignelse. Men för vissa innebär det en större risk.

– I parförhållanden som innehåller inslag av våld gör den här lättillgängligheten det enkelt för partnern som vill utöva kontroll. Förövaren behöver inte vara i närheten av offret. Om man tvingat till sig någons bank-id så har man i princip tillgång till hela personens bank i en liten manick som ryms i handen, säger Charlott Nyman, universitetslektor vid Sociologiska institutionen på Umeå universitet.

Det är en stor förändring jämfört med för tio år sedan, då det fanns en viss naturlig tröghet i och med öppet- och stängningstider och fler manuella kontroller. När vi slutar att handla med kontanter blir det svårare att dölja transaktioner – det går inte att gömma undan några kvitton.

Våldsutövaren kan dessutom enkelt kontrollera swish-historiken för att få reda på vem partnern fått pengar ifrån, eller gett dem till. Den som förfogar över någon annans Bank-id kan också ta ganska stora lån i personens namn, ofta med hög ränta.

– Konsekvenserna har potens att bli allvarligare än tidigare.

Charlott Nyman menar att problemet är svårt att komma åt. Mer forskning behövs. Bankerna har ett stort ansvar när det gäller att göra systemen säkrare, men tar det inte, tycker hon. Även det juridiska systemet måste utvecklas, liksom kunskapen och kompetensen hos polisväsendet och socialtjänsten dit de utsatta kan vända sig.

– Det behövs ett medvetandegörande på många fronter, men också system och rutiner för att kunna hantera de här riskerna, säger hon.

Även om det ekonomiska våldet länge har flugit lite under radarn pågår det nu en del insatser för att motverka problemet. Till exempel har Riksrevisionen genomfört en granskning av statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer. Resultatet presenterades tidigare i april.

Regeringen gav också nyligen ett antal myndigheter, bland annat Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Kronofogden, i uppdrag att sprida information om ekonomiskt våld till sina respektive målgrupper och att säkerställa att det finns välfungerande rutiner för hur myndigheterna kan hjälpa dem som utsätts för sådant våld.

Reza Baars är enhetschef på förebyggande verksamheten hos Kronofogden. Hon säger att tidiga insatser kan vara livsavgörande för den som utsätts för ekonomiskt våld, och berättar att myndigheten arbetar brett med att höja kompetensnivån internt. Man har bland annat tagit fram en handledning på temat ekonomiskt våld och genomför just nu föreläsningar i mindre grupper för fördjupning.

– Det gäller att konkretisera vad det innebär i det dagliga arbetet och mötet med personer som kan ha utsatts för ekonomiskt våld. Utöver det har vi även tagit fram en checklista som kan vara ett enkelt och tillgängligt stöd för våra medarbetare, säger hon.

Det är sällsynt att medarbetarna på Kronofogden möter personer som spontant berättar att de utsatts för våld. I en del fall är personen förmodligen inte ens medveten om att det han eller hon utsatts för kan vara brottsligt.

– Därför är det viktigt att vi är tydliga med att ekonomiskt våld är en allvarlig form av våld och förtryck.

Kronofogden kan oftast inte lösa situationen som den utsatta befinner sig i, men kan hänvisa till rätt stöd. Myndigheten har också infört nya rutiner som innebär att man kan ge anstånd med en löneutmätning när det finns särskilda skäl. Det kan till exempel handla om att en våldsutsatt person hastigt har behövt lämna sitt hem och drabbats av oförutsedda kostnader.

Den som ska betala kan även i ansökan om skuldsanering uppge att han eller hon varit utsatt för ekonomiskt våld. Då tas hänsyn till vad som ligger bakom skuldsättningen och om den utsatta har vidtagit åtgärder för att fortsatt minimera risken för skuldsättning, till exempel avslutat en destruktiv relation.

Våld går att upptäcka om man är uppmärksam på vissa signaler och ställer rätt frågor, säger Reza Baars.

– De som blir tillfrågade om våldsutsatthet uppskattar att få frågan även om de inte har någon egen upplevelse av våld.