Gå till innehållet
Gå till startsidan

Din tidning om kvalificerat socialt arbete och psykoterapi

Tidskrift för kvalificerat socialt arbete och psykoterapi.

Sök

Hur minskar vi riskerna vid umgänge med våldsam förälder?

Mamman lever på hemlig adress, barnen vill inte träffa pappan som är våldsam. Hur minskar man då riskerna när domstolen beslutar om umgänge? Det svarar på experten Sara Skoog Waller på.

FRÅGA: En pappa som varit synnerligen våldsam mot de gemensamma barnens mamma har fått rätt till umgänge. Mamman lever gömd och barnen vill egentligen inte träffa pappan. Vad kan göras för att minska riskerna för barnen och mamman?

SVAR: ”När det förekommit våld i relationen påverkas alltid barnen. De har nästan alltid bevittnat våldet, och vi vet att de ofta själva utsatts för direkt våld. Därför är det avgörande för barnets återhämtning att inte tvingas till umgänge med förövaren, det vill säga pappan. I en situation där det förekommit våld och där barnen uttalat inte vill träffa pappan är jag ytterst tveksam till om umgänget kan vara för barnets bästa, vilket domstolen ska beakta.

Sara Skoog Waller. Foto: Alexander Lindström

Om domstolen ändå beslutat om umgänge, och socialtjänsten ska verkställa detta är det en fördel om umgänget kan ske med umgängesstöd. Det bör vara personer med stor kunskap om trauma och om barn som upplevt våld, som kan observera barnets reaktioner på umgänget och föra noggranna journalanteckningar. Om det kommer indikationer på att umgänget är skadligt för barnet kan man öppna en ny utredning. Det kan också vara ett stöd för mamman, som ofta blir väldigt ensam i att försöka motivera barnen tillbaka till den person de är rädda för, och berätta om barnens reaktioner.

Att barnen inte är ensamma med pappan är också viktigt för säkerhetens skull. Vi kan inte lägga ansvaret för att inte röja familjens nya adress på barnen. Vi kan prata med dem om att inte berätta det här och det här, men det är oerhört svårt för ett barn att stå emot om pappan frågar. De har levt med ett latent hot om att allt motstånd kan leda till våld.

En del menar att vi inte ska prata för mycket med barnen, men de har också rätt att vara delaktiga. De har ett stort behov av trygghet, stabilitet och begriplighet. Därför kan det vara bra att göra en trygghetsplanering ihop med barnen och professionella som möter barnen. Vilka handlingsalternativ finns om det här och det här händer? Och så vidare. Det kan vara en trygghet om situationen är att de behöver ha ett umgänge, trots att de är rädda och trots de reella riskerna.”

Relaterat

Mera att läsa

Porträtt på Malin Landström till intervjun om henne.

”Man måste hela tiden göra sig synlig”

Mötet

Malin Landström möter patienter vars liv hänger på organdonationer. Samtidigt jobbar hon och andra kuratorer för sin status inom vården.