Ensamt att arbeta med anhörigstöd
Kommuners arbete med stöd till anhöriga kan utvecklas. Både anhörigkonsulenter och biståndshandläggare kan ha stor betydelse för anhöriga. Samtidigt visar ny forskning att jobbet för många kan vara både underskattat och ensamt.
Vad handlar studien om?
Den här artikeln är låst
Klicka på Prenumerera för att läsa mer om våra erbjudanden.
Redan prenumerant?
– Från tidigare studier vet att få anhöriga känner till att kommunerna har anhörigstöd, från exempelvis anhörigkonsulenter. I det här projektet tittar vi på dels om anhöriga får stöd någon annan stans i stället, vad deras erfarenhet av anhörigstöd är, samt hur anhörigkonsulenter och biståndshandläggare ser på sin roll och målet med anhörigstöd.

Joy Torgé. Foto: Privat
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att anhörigkonsulenternas roll är underskattad. Förutom att ha direkt kontakt med anhöriga ska de följa upp, planera och jobba strategiskt. Det kräver många olika kontaktytor både inom och utanför kommunens organisation, men eftersom de flesta anhörigkonsulenter är ensamma i sin roll kände de sig ofta väldigt ensamma.
– Även biståndshandläggarna har en viktig roll och vi såg att det både fanns en hel del hinder, och många möjligheter för dem att jobba med anhörigperspektivet. De har en väldigt viktig roll men ofta saknas det en uttalad policy och målbild för hur man ska förhålla sig till anhöriga.
Vem har nytta av resultaten?
– Medan vi höll på med vårt projekt kom den nationella anhörigstrategin, och vi har hållit workshops med FoU-enheter, vilket visar på relevansen på vårt forskningsområde. Resultaten bör vara intressanta för såväl anhörigkonsulenter som biståndshandläggare, men även för kommuner som vill utveckla sin verksamhet.