Effekterna av ungdomsövervakning – så har de senaste två åren varit
I januari 2021 infördes en ny påföljd: ungdomsövervakning. Vad har den nya påföljden gett för effekter under de senaste två åren? Det har Kriminalvården nu utvärderat.
Kriminalvården har nu utvärderat effekterna av ungdomsövervakning de senaste två åren.
Det var i april 2021 som den första verkställigheten av ungdomsövervakning startade, efter att påföljden infördes i januari samma år. Det har varit en implementering som genomförts i lågt tempo, konstaterar Maria Svantesson, nationell samordnare för ungdomsövervakning hos Kriminalvården.
– Det har varit förmånligt att få anpassa arbetssätt och organisation i en ganska lugn takt. Vi har kunnat utbilda personal och vi har successivt fått mer erfarenhet, säger hon.
Hon har sammanställt arbetet i rapporten ”Två år med ungdomsövervakning”. Där skriver hon att cirka 2/3 av ungdomarna har skött sin verkställighet på ett godtagbart sätt och att samverkan med socialtjänsten har fungerat bra.
Enligt rapporten vittnar också ungdomskoordinatorer på frivårdskontoren om en intensiv kontakt med ungdomar som dömts och med berörda myndigheter.
– Jag ser i det här hur otroligt kompetent frivårdens personal är, och ansvarstagande när det handlar om att förstå lagen och påföljdens innebörd, och att få ihop alla delar som utredning, beslut, samtal, fotbojeteknik och samverkan, säger Maria Svantesson.
Hon lyfter samtidigt att påföljden fortfarande är rätt okänd och det för en del frivårdskontor går lång tid mellan verkställigheterna.
Här kan du ta del av rapporten i sin helhet
