Djurens rättigheter i våldsamma relationer – vad säger lagstiftningen?
När det är våldsutövaren som står som ägare av husdjuret behövs ofta konkreta bevis för att länsstyrelsen ska kunna göra ett omhändertagande.
Djur betraktas juridiskt som egendom. Om den som lever med våld inte själv står som ägare har man därför inte alltid rätt att ta husdjuret med sig när man lämnar relationen. Finns det däremot ett tydligt hot mot djuret har länsstyrelsen enligt djurskyddslagen rätt att göra ett omhändertagande.
Den här artikeln är låst
Klicka på Prenumerera för att läsa mer om våra erbjudanden.
Redan prenumerant?
Länsstyrelsen Västmanland har i vissa fall fått in konkreta bevis på att en våldsutövare skadat eller hotat att skada djuret.
Alexandra Röjder. Foto: Privat
– I ett ärende fick vi skärmdumpar från Snapchat där våldsutövaren skrev att ”kommer du inte hem så börjar jag slakta hönsen”. Vi har också fått in skärmdumpar av sms där våldsutövaren hotar att sluta sköta hunden eller att skada den. I ett annat ärende fanns både foto- och filmbevis på misshandel av hunden, säger Alexandra Röjder, biträdande enhetschef för djurskydd på Länsstyrelsen Västmanland.
LÄS OCKSÅ >>> Husdjuren viktiga i våldsamma relationer – kan spela livsavgörande roll
Det är därmed bra att dokumentera våld och hot mot djur. När det saknas bevis behöver länsstyrelsen på andra sätt försöka bedöma om det finns ett reellt hot. Det är inte alltid myndigheten får prata direkt med den våldsutsatta utan socialtjänsten eller en annan aktör är ofta mellanhand.
– När vi pratar direkt med den våldsutsatta kan vi till exempel fråga om personen sett att våldsutövaren varit dum mot eller misskött djuret. Vi har också enligt djurlagstiftningen rätt att gå in i alla utrymmen där djur kan finnas och kontrollera hur de har det.
Om det är förövaren som köpt djuret men den våldsutsatta som lägger ut alla pengar för skötsel och veterinärvård är det bra att samla underlag för att kunna styrka det, enligt Alexandra Röjder.
– Det kan gagna den våldsutsatta om det är uppenbart att det är den personen som har tagit hand om djuret i praktiken.
Ibland är det oklart vem som äger djuret, om man till exempel bor på samma adress och har ett djur tillsammans. För att underlätta en flykt kan länsstyrelsen då omhänderta djuret i den akuta situationen och reda ut ägandeskapet efteråt.
Länsstyrelsen Västmanland jobbar med regelbundna samverkansmöten där bland annat socialtjänsten och djurskyddspersonal deltar. Där diskuterar de aktuella ärenden och grundkontakten gör det även lättare för socialsekreterarna att ringa länsstyrelsen och fråga om råd.
Ibland har socialtjänsten ett pågående ärende där den våldsutsatta inte är i flyktsituation än men inte kommer att få ta med sig djuret till det skyddade boendet. Då kan socialsekreteraren inleda en diskussion med länsstyrelsen i förväg om vad som ska hända med djuret när personen väl lämnar.
– Det kan vara lättare att fly om man vet att det inte behöver betyda att djuret blir kvar, säger Alexandra Röjder.
