C-uppsats om politikens syn på mäns våld mot kvinnor

– Vi valde att undersöka hur partierna inom regeringsunderlaget benämner och beskriver mäns våld mot kvinnor, och inom vilken kontext. När vi skulle skriva vår idéskiss till c-uppsatsen hade valet precis varit, och i valrörelsen tyckte vi inte att vi hade hört så mycket om mäns våld mot kvinnor.

– Vi var helt enkelt genuint intresserade av att få veta hur de partier som kommer att vara styrande åtminstone de kommande fyra åren beskriver det här problemet, berättar Marielle Lindelöf.

Hur ni gick tillväga?

– Vi gjorde en diskursanalys, där vi granskade hemsidor, valmanifest, almedalstal, debatter och intervjuer via public service. Sedan gjorde vi analysen utifrån två teorier: Connells maskulinitetsteori, som visar vilka normer kopplade till genus och maskulinitet som påverkar könsmaktsordningen, och Butlers teorier om sörjbarhet, som hjälpte oss att se vilka individer som partierna lyfter fram som ”sörjbara”.

Upplever ni att frågan tas på allvar i de här politiska dokumenten och intervjuerna?

– Det som vi såg när vi gjorde studien var att mäns våld mot kvinnor sällan tas upp överhuvudtaget i diskursen och nästan uteslutande rör våld i nära relationer eller andra specifika våldsformer. Så problemet framställs som väldigt snävt. Vi tycker därför att det behöver tas upp mer förstås som ett strukturellt och mångfacetterat problem, säger Elin Hedlund.

Vilka är era viktigaste slutsatser?

– Vi har kommit fram till ganska mycket. Förutom det jag nyss var inne på så är ett fynd att det mesta våldet mot kvinnor beskrivs könsneutralt, förutom när det gäller hedersrelaterat våld.

– En annan viktig slutsats är att våld mot kvinnor i diskursen ofta härleds till personer med utländsk bakgrund, och att problemet ses som kulturellt, och inte strukturellt, vilket riskerar att osynliggöra problematiken och konstruera utlandsfödda som förövare. Det kan också leda till svårigheter att identifiera våldsutövare och våldsutsatta.

Vem tror ni har nytta av att läsa er uppsats?

– Vi tror och hoppas att socialarbetare i stort och socionomstudenter har nytta av att läsa uppsatsen, för att få förståelse för hur den politiska diskursen inverkar på socialt arbete. Men också för att medvetandegöra sina egna fördomar och tankar kring mäns våld mot kvinnor.

LÄS MER >>> Här kan du ta del av uppsatsen i sin helhet