Vinster och risker med en ny registerlag i Sverige

Som idé betraktat är införandet av en socialtjänstdataregisterlag ingen ny företeelse. En förnyelse av stödet för att samla in uppgifter för socialtjänsten har efterfrågats av Socialstyrelsen sedan mitten av 00-talet. Att arbetet tagit så lång tid har flera orsaker, förklarar Mona Heurgren, avdelningschef för register och statistik på Socialstyrelsen.

– Det är komplexa frågor. När man samlar in fler individuppgifter finns det alltid en risk för ökat integritetsintrång för enskilda personer. Det är något som lagstiftarna hela tiden måste väga mot samhällsnyttan. Utöver det så kan det också innebära en ökad administrativ börda för de verksamheter som ska dokumentera och rapportera uppgifterna.

Socialstyrelsen fick uppdraget att förbereda införandet av en socialtjänstdataregisterlag av regeringen i somras. De huvudsakliga målen är att kunna samla in fler uppgifter med syftet att förbättra nationell statistik, införa en strukturerad dokumentation och klargöra vad uppgifterna får användas till.

Vilken typ av data kommer socialtjänstdataregisterlagen omfatta?

– Vi samlar redan i dag in ganska många individuppgifter på personer som får insatser inom socialtjänstens område. På min avdelning har vi idag sex socialtjänstregister. Lagen skulle ge oss möjlighet att samla in fler uppgifter.

– Det skulle kunna handla om fler uppföljningsbara uppgifter kring öppna insatser för barn och unga, ökad uppgiftsinsamling kring personer inom missbruks- och beroendevården, eller detaljerad information om kommuners och vårdgivares olika åtgärder och varför de satts in.

LÄS OCKSÅ >>> Nytt lagförslag luckrar upp sekretessen

Vad ser ni för risker med att samla in fler uppgifter?

– För det första handlar det ju om integritetsperspektivet men sedan finns det också ett kvalitetsperspektiv. Det behöver vara tydligt varför en uppgift ska samlas in för att kunna få kvalitet i uppgifterna.

Vilka är de största fördelarna med att införa en socialtjänstdataregisterlag?

– Vi har i dag en lagstiftning som inte är helt tydlig kring när data får användas. Det hoppas vi att den här lagen ska klargöra. Sedan tror vi också att de register vi har kan bli bredare och djupare och mer moderna. De sex register vi har i dag är olika och kan försvåra att vi får en helhetsbild. Man kan i stället tänka sig ett större register som inkluderar flera områden.

Socialstyrelsens utredning görs tillsammans med flera aktörer, bland annat kommunerna, privata vårdgivare, SKR och E-hälsomyndigheten. Uppdraget ska delredovisas i maj 2025 och slutredovisas i januari 2026.