Vad gäller när en socialsekreterare blir polisanmäld? Experten reder ut

– Säg att myndighetsutövandet är ett tvångsomhändertagande av ett barn. Då kan ett tjänstefel begås vid den utredning som föregår tvångsomhändertagandet, vid själva tvångsomhändertagandet och vid det arbete som sker efteråt. Men som offentlig tjänsteman kan man alltså inte begå tjänstefel i vilka situationer som helst, utan bara vid myndighetsutövning, förklarar han.

LÄS OCKSÅ >>> Socialsekreteraren Gunilla polisanmäldes och fick släppa allt: ”Ovissheten var hemsk”

I Brottsbalken står att: ”Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år”. Enkelt uttryckt skulle man kunna säga att ett tjänstefel handlar om att man, avsiktligt eller på grund av slarv, har struntat i att följa de lagar och regler som gäller vid den aktuella myndighetsutövningen.

En del myndighetsutövanden kräver extra stor noggrannhet.

– Det gäller till exempel vissa frihetsberövanden, som tvångsomhändertagande av barn. Då är det en lägre tröskel för när man har ansetts handlat oaktsamt. Då ställs det betydligt högre krav på aktsamhet och noggrannhet, att man verkligen hanterar situationen korrekt enligt de föreskrifter, lagar och regler som gäller.

Om tjänstefelet anses vara ringa ska personen inte dömas. Men även om tjänstefelet anses ringa kan det påverka personens anställning.

– Då är det en annan, arbetsrättslig bedömning. Som en tumregel kan man säga att ringa tjänstefel i normalfall inte leder till att du blir av med jobbet. Däremot kan ett grovt tjänstefel definitivt göra det.

– Om du är provanställd och anmäls för tjänstefel som bedöms vara ringa, kan du nog bli av med ditt jobb, och kanske även om du är nyanställd i annan anställningsform. Men jag tror inte att många fackförbund skulle acceptera ringa tjänstefel som ensam grund för att säga upp en tillsvidareanställning, säger Mikael Smeds.

Enligt Mikael Smeds uppfattning är det ovanligt att socialsekreterare misstänks för tjänstefel.

– Väldigt många socionomer är medlemmar hos oss, men vi får sällan frågor eller ärenden som rör just tjänstefel.

Några prejudicerande fall av tjänstefel inom socialtjänsten känner han inte till.

– Faktum är att det inte är så vanligt. Medlemmar inom Akademikerförbundet SSR har en rättsskyddsförsäkring som innebär att de kan få hjälp med rättegångskostnader om de åtalas för tjänstefel eller arbetsmiljöbrott, oavsett om de frias eller fälls, men jag känner inte till att det har varit några uppmärksammade fall inom just socialtjänsten. Tjänstefel är mycket vanligare inom polis, åklagare och domstol, där man har betydligt mer myndighetsutövning.

Vad behöver man som socialsekreterare känna till om tjänstefel?

– Att vid en allvarlig insats, som att beröva någon friheten eller att ta ett barn från sina föräldrar, krävs en utredning som är i paritet med det. Men jag vet att socionomer får kunskap om det både i sin utbildning och i sitt arbete, så jag skulle vilja säga: Lita på din bedömning och den samlade erfarenheten hos dina kollegor.

LÄS OCKSÅ >>> Hot och ekonomi hindrar socialsekreterare att arbeta förebyggande

Socialsekreteraren Gunilla, som i Socionomens intervju berättade om när hon misstänktes för tjänstefel, hade i artikeln flera förslag om hur risken för tjänstefel kan minskas. Många av dem är bra, anser Mikael Smeds.

– Att diskutera åtgärder tillsammans med erfarna kollegor och chefer är jättebra. Det är en aktsamhetsåtgärd som kan se till att man hamnar på rätt sida om ett eventuellt tjänstefel, så att det inte orsakas av oaktsamhet i alla fall – och då är det inte heller ett tjänstefel längre.

Det bör också finnas en beredskap i kommunen för att tjänstefel kan uppstå, menar han.

– Man kan inte utgå från att det, i en kommun med tusentals anställda, inte finns en risk för brott, så det är viktigt att man har en plan för att vid eventuell misstanke ta hand om den anställda, och att man förstår att det kan ta tid innan en eventuell förundersökning är klar. Och om man som chef ringer den anställda en gång i veckan och hör hur hen mår, som socialsekreteraren Gunillas chef gjorde, så är det jättebra.

Anne Rapp, chefsrådman vid Göteborgs tingsrätt, ledde för ett par år sedan en utredning som bland annat övervägde om det skulle bli lättare att döma tjänstemän, till exempel socialsekreterare, för tjänstefel. Förra året överlämnades betänkandet ”En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2)” över till regeringen.

– Vi gjorde bedömningen att det inte bör göras några ändringar i det straffrättsliga ansvaret, säger Anne Rapp.

Ett alltför strängt och onyanserat straffansvar skulle skapa en osäkerhetskultur med tjänstemän som är rädda att fatta beslut, enligt utredningens bedömning. Dessutom såg man en risk för att de principiella skäl som kan finnas för ett större tjänstefelsansvar inte väger upp för de risker som kan finnas.

Under de senaste 15 åren (2007–2020/2021) har fyra mål om tjänstefel gällt personer som arbetat inom socialtjänsten, visar en genomgång som gjordes inom ramen för utredningen. 2020 åtalades en socialsekreterare, 2015 ytterligare en socialsekreterare, 2011 en chef inom socialtjänst och 2009 en socialsekreterare och avdelningschef inom socialtjänst.