Unik studie om socialtjänstens arbete öppnar nya dörrar för forskningen
För första gången genomförs en stor nationell svensk forskningsstudie som hämtar data direkt från socialtjänstens verksamhet. ”Det finns oändligt med potential i det här”, säger Birgitta Persdotter.
Birgitta Persdotter, Birgitta Persdotter, docent i socialt arbete vid Karlstad universitet, ansvarig forskare för NUSO.
Nationell uppföljning av socialtjänstens omställning, NUSO, är ett samarbete mellan Sveriges Kommuner och Regioner och Karlstads universitet. Tanken är att dels skaffa sig en nulägesbild av socialtjänsten, dels se hur dess arbete förändras i och med omställningen till den nya socialtjänstlagen.
Den här artikeln är låst
Klicka på Prenumerera för att läsa mer om våra erbjudanden.
Redan prenumerant?
Birgitta Persdotter berättar att man i NUSO ”kombinerar individbaserad systematisk uppföljning och forskning”, vilket är kopplat till den nya lagens fokus på att socialtjänsten ska bedrivas i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Och satsningen är rejäl.
– Istället för att varje kommun jobbar med sin egen uppföljning så gör vi det här samlat, säger Birgitta Persdotter.
NUSO består av tre olika delstudier, som följer upp alla steg i socialtjänstens process – från förebyggande åtgärder, till aktualisering, utredning och insats. I en av studierna deltar 134 kommuner och stadsdelar och data inhämtas från 21 000 barnavårdsutredningar.
– Det innebär att vi får en helt unik möjlighet till datadriven verksamhetsutveckling och jämförelser mellan kommuner på ett sätt som vi aldrig kunnat tidigare. Inte i den här omfattningen, säger Birgitta Persdotter.
LÄS OCKSÅ >>> En förebyggande socialtjänst – men hur?
Hon beskriver det som ett helt spektra av data som kommuner och forskare kan titta på. Det handlar om allt från olika karakteristiska hos barnen i form av kön, ålder, ursprung, boendesituation och eventuella funktionsnedsättningar, till hur utredningarna har genomförts och vad de resulterat i.
Birgitta Persdotter ser också en vinst i att en kommun med en visst invånarantal och socioekonomiska förutsättningar, kan hitta en liknande kommun i ett annat län att jämföra sig med. Dessutom ger det stora antalet medverkande kommuner ett helt annat underlag för statistiska, kvantitativa analyser.
– Det vi skapar är en nationell infrastruktur för uppföljning och analys. Det gäller både arbetssätt inom socialtjänsten i stort, och uppföljning av olika typer av insatser. Det här ger oss en grund för att titta närmare på olika typer av problematik som exempelvis våldsutsatthet, brister i omsorg, kriminalitet och skadligt beroende.
Det har tidigare gjorts mindre omfattande kvantitativa studier om barnavårdsutredningar i Sverige, liksom kring aktualiseringar, men det har enligt Birgitta Persdotter saknats en plattform för att samarbeta med så många kommuner som man nu gör. Som utredare på Socialstyrelsen var hon själv med och reviderade modellen Barns behov i centrum, BBIC, med syftet ”att göra systematisk uppföljning möjlig”.
LÄS OCKSÅ >>> Vetenskap om beprövad erfarenhet – vad betyder det egentligen?
Slutrapporten som kom 2015 fick namnet ”Från enskilt ärende till nationell statistik” och Birgitta Persdotter tycker att det har tagit alldeles för lång tid att nå dit man är idag.
– Det vi följer upp och beforskar i NUSO borde ha påbörjats redan för 30 – 40 år sen och vi borde haft en snabbare process sen 2015, säger hon.
Enligt Birgitta Persdotter handlar orsakerna dels om att man inte har en tradition av att bedriva kvantitativa studier inom socialt arbete och att en stor del av forskningen inte har genomförts tillsammans med praktiken, dels om att det funnits begränsat lagstöd för att samla in personuppgifter från socialtjänsten till nationella register.
Birgitta Persdotter jämför med hälso- och sjukvården och säger att socialtjänsten ”har halkat långt efter”.
– Jag har aldrig förstått varför vi inom socialtjänsten inte har strävat efter motsvarande struktur och underlag som inom hälso- och sjukvården.
För henne är det på sätt och vis enkelt: Hon vill att socialtjänsten ska utvecklas och bli bättre för barnens skull, att det ska finnas kunskap kring vilka barn och vilken utsatthet socialtjänsten möter, vilka insatser som ges och vad som fungerar och inte.
– Men vi kommer inte dit om vi inte samordnar det här.
Birgitta Persdotter tar ett aktuellt exempel.
– Nu när vi har den här krisen inom Sis och HVB så är det ingen som kan ge en nationell bild av hur barnens problematik och insatser ser ut eller sett ut över tid. Det borde rimligtvis ha funnits 2024 kan man tycka.
LÄS OCKSÅ >>> Panelen: Så ställer vi om inför nya SoL
Inom NUSO kommer forskarna att ta fram fördjupade statistiska analyser som kan fungera som stöd för kommunerna i deras verksamhetsutveckling och som kommer att delas i återkommande workshops där såväl forskare som kommuner deltar. Och resultat från studien kommer att presenteras löpande.
Birgitta Persdotter säger att utmaningarna med NUSO bland annat handlar om att olika kommuner benämner olika insatser och åtgärder med olika namn, liksom att kommunerna är olika organiserade och har olika förutsättningar.
– Variationen mellan kommunerna är en utmaning, men också det som är väldigt spännande. Men utmaningen ligger även i att våga vara modig. Vi vet inte hur vi ska mäta allt än men vi kommer aldrig att veta det om vi inte börjar, säger Birgitta Persdotter.
