Traumatiserade barn: ”Leken är det viktigaste verktyget”

– Vi ser en förbättring, både när det gäller barnens och föräldrarnas traumasymtom, och när vi följde upp det efter sex månader så visade det sig att förbättringen är stabil, till och med lite bättre, säger Anna Norlén.

Även när det gäller den generella psykiska ohälsan, såg forskarna en förbättring hos såväl barn som vuxna, men allra tydligast hos barnen. Samtidigt stärktes relationen mellan föräldrar och barn i en positiv riktning.

– Föräldrarna rapporterade att de utvecklades i sin roll, att de har större möjlighet att leda och styra barnen och att kvaliteten på relationen förbättrades, säger Anna Norlén.

Ett annat resultat – som hon ser som särskilt glädjande – är att CPP har visat sig vara lika effektivt för barn som deltar i behandling med sina biologiska föräldrar, såsom för familjehemsbarn som deltar med sina familjehemsföräldrar.

– Det var väldigt kul eftersom barn som är familjehemsplacerade så sällan får tillgång till behandling. Det är som man tänker att vad bra, nu har de fått en placering, nu är de trygga. Men de har ofta varit med om svåra saker som de kan behöva hjälp att förstå och ta sig igenom, säger Anna Norlén.

CPP utvecklades ursprungligen i USA och det är en av få metoder som specifikt har tagits fram för att passa traumatiserade barn under sex år. I fokus för metoden står leken.

– Leken är det viktigaste verktyget eftersom vi jobbar med så små barn. Det som gör metoden unik är dels att omsorgspersonen är med när terapeuten träffar barnet, dels att terapeuten tillsammans med föräldern försöker samspela på barnets villkor – man leker, man ritar, man tittar på bilder …, säger Anna Norlén.

Hon poängterar att leken både används för att kunna fokusera på traumat, och för att hjälpa barnet att slappna av och vila, genom att leka något som inte är kopplat till traumat.

– Och det är kanske det svåra med den här metoden, att få vuxna att leka. Det är ofta en startsträcka innan de vågar.

Men för många omvårdnadspersoner kan just leken vara en aha-upplevelse. Det visar intervjuer med föräldrar som Anna Norlén gjorde i en av delstudierna. Efter att ha deltagit i behandlingen såg de på leken på ett nytt sätt, som ett sätt att kommunicera.

– Föräldrarna insåg att leken ofta handlar om deras barns verklighet, att ett barn som exempelvis leker med olika pappor kan göra så för att det kanske längtar efter eller har frågor om sin pappa, säger Anna Norlén.

En annan styrka med metoden är att försöken att närma sig barnets trauma kommer att väcka känslor, barnen får utbrott och blir ledsna och då finns terapeuten där, och kan stötta omsorgspersonen och hjälpa hen att testa nya vägar framåt.

– Föräldern och terapeuten krokar arm: ”Nu ligger ett barn här på golvet och vrålar. Vad brukar du göra? Ska vi pröva något annat?”

Idag finns det bara verksamhet för små barn med psykiska problem i hälften av landets kommuner, och ofta handlar det, enligt Anna Norlén, om små, snålt resurssatta enheter. Hon är övertygad att CPP kan fylla en viktig funktion här. Inte minst för att det är en tidseffektiv metod, ofta räcker det med 20 tillfällen, eller färre.

– Med den nya socialtjänstlagen är det också mycket fokus på förebyggande tidiga insatser, men det är få som pratar om vad det är. Det här är en sådan insats. Den är tidig, effektiv, verkar hållbar och passar lika bra inom socialtjänsten som inom barnpsykiatrin.

Små, traumatiserade barn är enligt Anna Norlén en osynliggjord grupp in om hälso- och sjukvården som länge har negligerats, kanske för att man haft för stor tilltro till preventiva åtgärder inom mödra- och barnhälsovården. Men hon poängterar att även små barn kan få ångest och depressioner som om de inte upptäckts tidigt tenderar de att bli permanenta. Här finns kopplingar till dagens samhällssituation med ökad psykisk ohälsa och gängkriminalitet. I en vanlig svensk skolklass idag har minst tio procent av barnen bevittnat eller varit direkt utsatta för våld. För en klass i ett socioekonomiskt utsatt område är siffran ännu högre.

– Och vi vet att barn som utsätts för försummelse och våld löper ökad risk för att utveckla ett antisocialt beteende.

Framöver hoppas Anna Norlén kunna göra en studie kring CPP och familjehemsplaceringar. För de senaste åren har det blivit allt vanligare att även små barn omplaceras.

– Ett barn på 4–5 år kan redan ha bott i flera familjehem, där de vuxna inte tycker att de klarar av det lilla barnet, utan behöver mer stöd. Jag hoppas kunna visa att CPP kan minska risken för placeringssammanbrott och ge vuxna det efterfrågade stödet, säger Anna Norlén.

Fotnot: Med trauma menas en eller en rad händelser som av individen upplevs som fysiskt eller känslomässigt skadligt, och som har en varaktig effekt på individens funktionsnivå.