Tidigare anställda riktar skarp kritik mot privat BUP-mottagning

När Dalarna ville korta ner väntetiden till BUP valde regionen att införa fria vårdval. Med det kom flera privata aktörer att öppna egna kliniker. En av dessa är Psykiatripartner som nu får hård kritik.

De lurar systemet för att få in mer pengar. Moralen och etiken försvinner i det hela. Patienterna är inte i fokus. Det fungerar precis som en fabrik, i stället för att producera varor ska man producera patienter.”

Så utrycker sig en före detta anställd på Psykiatripartner i Dalarna. Personen, som bett om att få vara anonym, ger flera exempel på hur företaget ska ha utnyttjat systemet för att maximera sina inkomster från regionen.

– Bland annat kunde de bjuda in 100 personer till en digital utbildning. Det var ingen vård utan bara information till anhöriga som man alltid måste ge. Men detta registrerades som 100 vårdbesök. Detta är inte vad regionen ska betala för, säger den tidigare anställda.

LÄS OCKSÅ >>> Fria vårdval skapade kaos inom BUP i Dalarna

Ett annat exempel handlar om att Psykiatripartner, enligt den tidigare anställda, alltid såg till att skapa fler behandlingstillfällen än nödvändigt för att få in mer pengar. Om en patient skulle träffa en sjuksköterska så skulle de också träffa en undersköterska efteråt för att lämna blodtryck. Trots att sjuksköterskan hade kunnat ta blodtrycket delade man upp det för att kunna registrera båda besöken som behandlingar.

– Så får man inte göra enligt avtalet med regionen, säger den tidigare anställda.

Vårdbolaget Psykiatripartner ska också felaktigt ha registrerat information till patienterna som behandling. Ett telefonsamtal på fem minuter räknades till exempel som vård, berättar den före detta anställda.

– De registrerade detta medvetet felaktigt för att tjäna mer pengar. Det räknades som en behandling fast det inte var det.

LÄS OCKSÅ >>> Psykisk ohälsa och digitala medier – så ser sambanden ut

Mikael Sehlberg, chef för Psykiatripartner i Dalarna, håller inte med om att Psykiatripartner försöker utnyttja systemet. De följer alltid regelverket, hävdar han. Däremot försöker företaget övergå mer till gruppbehandlingar eftersom ekonomin är pressad efter att Region Dalarna drastiskt har skurit ner ersättningarna till BUP.

– Vi har använt oss av det regelverk som finns. Där står det att vi får ha gruppbehandling. Det är mer lönsamt med gruppbehandling och det gör att personalen får mer tid för de enskilda samtalen. Sedan är det så att alla individer inte klarar av en gruppbehandling så vi måste alltid göra en bedömning för varje individ, säger han.

Tidigare hade Psykiatripartner många digitala besökare. Det kommer inte längre att vara möjligt eftersom regionen har gjort om ersättningsmodellen för dessa besök.

– Det blev en förändring när de sänkte ersättningen för digitala besök. Vi kommer inte kunna erbjuda endast digital vård utan vi kommer behöva blanda upp vården mer med fysiska träffar – då får vi den högre ersättningen, säger han.

För närvarande är arbetssituationen på Psykiatripartners mottagningar i Dalarna mycket pressad på grund av de stora nedskärningarna från regionen. En undersköterska, som nyligen slutade på en av vårdgivarens mottagningar, vittnar om en mycket svår arbetssituation där personalen går på knäna.

Under sin tid på Psykiatripartner arbetade hen med så kallade nybedömningar – det första besök som patienterna får när de kommer in till BUP. Psykiatripartner ville att hen skulle träffa fem nya patienter om dagen.

– Det var för mycket. Vid det första besöket ska man bedöma hur någon mår och vad de behöver. Att ha fem sådana patienter om dagen blir omöjligt och jag hade egentligen inte tid att lyssna på patienterna, säger undersköterskan.

Undersköterskan arbetar i dag på regionens BUP och är nöjd med sina arbetsuppgifter och arbetstempot där. Hen beskriver situationen för dem som är kvar på Psykiatripartner som mycket ansträngd.

– De är jätteoroliga och väldigt trötta allihop. De vet inte hur det ska gå ihop och många har fått sluta, säger undersköterskan.

LÄS OCKSÅ >>> Varför mår unga tjejer så dåligt?

Den höga arbetsbelastningen skapar stora risker för att personalen inte ska orka, vilket går ut över patientsäkerheten, anser undersköterskan.

– Det kan bli missar för att man till exempel glömmer att ge mediciner. Man orkar inte hur mycket som helst.

Enligt undersköterskan finns det risk för att barn och unga får felaktiga diagnoser på grund av den pressade arbetssituationen. För att klara av den höga arbetsbelastningen tvingas man hoppa över flera steg vid utredningarna av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Och på vissa mottagningar fanns det ingen läkare.

– Jag blev tillsagd att göra tydliga anteckningar som läkaren skulle gå på när han fastställde en diagnos. De behövde lita blint på mig vilket inte kändes toppen. En läkare kan ju mer än vad jag kan, säger undersköterskan.

Mikael Sehlberg tonar däremot ner riskerna med den höga arbetsbelastningen.

– Det finns alltid en risk när man jobbar inom vården. Det är många patienter och man måste hinna dokumentera rätt. Men vi har också tre timmar per dag till att utföra dokumentation och vi har konferensmöten där man får lyfta svåra ärenden och har också rutiner för att undvika risker, säger han.

Mikael Sehlberg anser att det är för tidigt att säga hur Psykiatripartner i Dalarna kommer att påverkas av regionens nedskärningar men han hoppas att det ska gå vägen.

– Som det är nu ser det hållbart ut men det beror på vissa förändringar som ska genomföras i regionen. De har valt att höja ersättningen lite grann för avtalet 2025 och vi kommer att få en retroaktiv utbetalning. Det gör att vi ser en liten ljusning. Det ger oss en förhoppning om att vi kan vara kvar i avtalet.

Kommer ni kunna ge samma kvalitet med den bantade budgeten?

– Än så länge kan vi ge samma kvalitet i vården. Det beror på att vi ställer höga produktionskrav på personalen, säger han.

Detta håller inte de tidigare anställda på företaget med om.

– Patientsäkerheten påverkas liksom patienternas tillit till vården. Bemötandet är extremt viktigt för att patienterna även fortsättningsvis ska ha förtroende för vården säger en av de före detta anställda.