Studenter granskar hur unga framställs i LVU-domar utifrån kön

Johanna: Vi ville undersöka hur pojkar och flickor framställs i LVU-domar utifrån kön för att se om vi kunde hitta eventuella likheter och skillnader.

Varför blev ni intresserade av ämnet?

Malin: Vi bestämde ganska tidigt att vi skulle skriva tillsammans eftersom vi båda är intresserade av frågor som rör barn och unga. Sedan har det här specifika ämnet växt fram.

Johanna: Jag hade hört om en granskning som Ekot hade gjort 2023, som kortfattat handlade om att beslut om tvångsvård för flickor motiveras utifrån sexualitet i högre grad än det gör för pojkar. När vi sedan satt och värpte idéer för uppsatsen så fastnade vi för ämnet.

LÄS OCKSÅ >>> Stark kritik mot regeringens LVU-förslag: ”Fullständigt absurt”

Malin: Vi blev förvånade över det som granskningen visade, att man fortfarande gör skillnad mellan kön på det här sättet. Vi hade väl hoppats att man hade kommit lite längre när det gäller genusfrågor.

Hur gick ni till väga?

Malin: Vi gjorde en kvalitativ innehållsanalys där vi såg över domar där man beslutat om LVU på grund av personens eget beteende. Vi valde domar från 2023 som är spridda över hela landet för att få en bra spridning, samtidigt som vi ville värna om ungdomarnas integritet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

Johanna: Den stora skillnaden var att pojkar beskrevs mer utifrån olagliga handlingar de begått eller att de umgåtts med andra som begått brott, medan det hos flickorna handlade mer om att de genom sitt beteende försatt sig i en risksituation där de blivit utsatta. Det var mer privat betonat.

Malin: Vi upplevde det som problematiskt av flera anledningar. Inte minst därför att domar är offentliga handlingar. Genom att beskriva hur tjejers sexuella kontakter ser ut så hängs de ut på ett annat sätt. Det var tydligt.

LÄS OCKSÅ >>> Ny rapport slår fast: Bristande tillit gav fart åt LVU-kampanjen

Malin: Resultatet visade också att även killarna förlorade på det här. Utredningen kunde till exempel nämna att det fanns psykisk ohälsa men sedan lades inte så mycket vikt vid det. Allt fokus hamnade i stället på de brottsliga handlingarna eller att det fanns en utåtagerande problematik.

Vem bör läsa uppsatsen?

Johanna: Alla som jobbar med barn och unga och sitter och skriver utredningar.

Malin: Vi tror att det här sker omedvetet hos de flesta. Handläggarna är nog inte medvetna om att de är så pass påverkade av könsnormer som de ändå är.